Seg som sirap!
Ja herreminje. Idag är jag slut i både kropp och knopp. Helgen spenderades i Kalmar där jag hälsade på en utflyttad vän, och det var riktigt trevligt. Räknade inga kalorier, vilket jag inte planerat att göra heller, och det kändes okej. Gårdagen började enligt plan med möten i skolan, men under kvällen hände det saker som jag inte räknat med. Pratade med en vän på facebook och hon har haft en sån otrolig otur den senaste tiden. Först fick hennes mormor cancer, sedan svävade hennes pappa mellan liv och död efter en stroke och så igår kväll gjorde hennes kille slut med henne. Hon har tidigare haft ett självskadebeteende och hon skrev indirekt om självmord när vi pratade. Jag skrev att om hon inte lovade mig att hon skulle överleva natten utan att skada sig så skulle jag komma dit. Hon svarade med en ledsen smiley så vid 23 ringde jag en taxi och drog hem till henne på andra sidan stan.
Väl där blev jag lite lugnare då hennes mamma också var där, men min vän var nära gränsen av gråt och ångest. Hon hade dessutom druckit massor av vin under kvällen och var helt förstörd, pratade osammanhängande och grät hela tiden. Satt kvar en stund och funderade lite på vad vi skulle göra - att lämna henne kändes inte som ett alternativ, så vi sa att antingen följer hon med någon av oss hem eller så blir det psykakuten. Hon vägrade alla alternativ och till slut fick hennes mamma nog. Jag märkte helt tvärt att hennes tålamod tog slut och då började hon också skrika och gråta och rusade till slut ut i ren ilska och frustration.
Jag satt kvar och pratade med min vän i ett par timmar, tills jag kände att det var okej att lämna henne. Kom hem och i säng vid 03, så idag masade jag mig upp vid 11-tiden och känner mig som sagt totalt seg. Det första jag gjorde var att kontakta min vän och höra så att hon åtminstone levde, och det gjorde hon. Hon mådde inte bra, men hon lever och har inte skadat sig själv och det är huvudsaken just nu. Hade tänkt träna idag, men jag är superseg och hela kroppen säger NEJ så jag avvaktar med det. Det enda jag behöver tänka på idag är att hålla kaloriintaget på en okej nivå, allt annat får vänta när det gäller träning. Lite bitter över att min planering föll, men vad gör man inte för sina vänner?
Gillar
Kommentarer
-
Vilken bra vän du är! Tuff situation du hamnade i. Inte konstigt om du inte orkar träna just idag, men det kommer fler dagar. Om situationen blir så allvarlig att du verkligen misstänker att väninnan är nära att sätta sina självmordstankar i handling, så bör du nog ringa efter proffesionell hjälp som får komma hem och bedöma hennes sinnestillstånd. Här i Stockholm finns numera en "psykambulans" ( brist på bättre ord) som rycker ut vid när läget krisar. Nu vet inte jag vart du bor någonstans, men att ringa 112 går ju överallt på landet. Håller tummarna att det löser sig för både dig och väninnan, kram!
Logga in för att skriva en kommentar.