Snuskfluktare på gymmet

Alltså fy, vilka människor det finns! Bara glor på folks kroppar när de tränar, helt ogenerat och med något pilskt i blicken. Till mitt försvar vill jag säga att han hade den mest fantastiska överkroppen jag någonsin sett. Det var perfektion i varenda centimeter av kroppen. Han var lång och solbränd och musklerna var perfekt väldefinierade. De rörde sig i sådan harmoni när han körde rodd att det var rent hypnotiskt att titta på. Han hade ett tajt linne med brottarrygg som lät ana ett perfekt sexpack och som verkligen framhävde axlarna och hans biceps... Åhå, de kommer jag drömma om inatt. Jag har en grej för biceps tror jag. Sexigaste muskeln, så jäkla nice att ta på. Nej men kära nån. Jag tror jag är lite hormonstinn! Hursomhelst, det hela blev pinsamt när jag märkte att två andra killar märkte att jag glodde. De såg på mig och flinade menande och jag blev ganska generad. Som tur är var jag röd i ansiktet av ansträngning redan innan så det syntes nog inte. Sedan märkte snyggingen själv att jag glodde så då var jag tvungen att gå till andra änden av gymmet. Jag önskar i såna här stunder att livet var som Sex and the City, och att jag var Samantha. Då hade jag helt enkelt frågat: "Wanna f**k?" och killen hade sagt "Hell yes" och vi hade åkt hem till mig och haft svettigt... ja ni vet. Men. Det här är en mellanstor stad i Sverige, och chansen att det skulle funka är ytterst liten. Mer troligt att han skulle bli generad eller förbannad, eller visa sig vara gift eller åtminstone sambo. Plus att jag skulle få smeknamnet Gymhoran. Så jag nöjer mig med att titta. Nåja, jag fick min beskärda del träning på gymmet och tiden gick fort när jag hade nåt snyggt att titta på, så jag nöjer mig med det. Det jag tänkte skriva om var ju helgen, men det är inte mer intressant än att jag var i min farmors sommarstuga och plockade nästan 10 liter lingon, för hand. Satan, jag gillar att plocka bär. Det är så rogivande på nåt vis. Gav bort allt till farmor och mamma, de blev mkt glada. Har träningsvärk i vaderna efter att jag stått på huk så mycket. Och massor av myggbett. Kände mig som en sumobrottare när jag stod på huk. Tjock. Min farmor, det gullefjunet, hade lämnat ett gäng hembakta kanelbullar i stugan åt mig... Kunde jag stå emot dem? Icke. Åt upp de flesta på fredagen. På lördagen bjöd mamma på utemat, sedan åt vi glass på ett halvberömt glasställe. Sedan var det fika hos mormor, och hon tar priset i att göda mig: hon har fått nys om att jag gillar kladdkaka så hon ser alltid till att ha en i frysen, som hon bjuder på så fort jag kommer. Med spraygrädde till (vilket jag, som äkta grädde-älskare, såklart hatar). Hon hade några ballerinakakor till och, håll i er; hon tyckte att jag skulle ta lite spraygrädde på ballerinakakan när jag åt den! Då var jag tvungen att ryta ifrån och sa att "mormor, jag tror inte du ser mig för vad jag är: jag är tjock. Jag är överviktig och måste banta, jag kan inte hålla på och äta sådär mycket. Dessutom passar det inte med grädde på ballerinakakor." Men mormor, den välsignade tanten, svarade att "äsch då, du är ett sånt yrväder, det springer du bort på en gång". Jag insåg då att det inte var nån mening med att ta diskussionen (men nej, jag tog ingen grädde). Visst, när jag var barn stämde det säkert, men nu är jag snart 30 och sitter framför datorn större delen av dagen. Men det ser inte min mormor. I hennes ögon är jag fortfarande sju, åtta år och en oskyldig liten flicka som inte kan göra något fel. Om hon visste hälften av allt jag har gjort skulle hon få en hjärtattack tror jag.. Men jag älskar min mormor och jag tackar nästan alltid ja till nåt ätbart när jag är där, för då blir hon glad. Och när vi pratar om mitt liv berättar jag väl valda delar. Nej, jag tänker inte berätta om den perfekte Adonis på gymmet för henne. ;) Just det, sen var det söndagen också. Den kan summeras med att jag åt mat, sen bullar, sen kakor och så mera bullar och så toppade jag det med lite godis. Och en sak jag hade glömt: satan vad gott det är med mariekex, smör och ost! Skulle kunna äta precis hur många som helst. Faktiskt. Nej, nu måste jag dra iväg till affärn och inte köpa godis, men lite annat. Ha de gött alla viktkämpar!

27 augusti 2013 18:00

Namnnamn

Och din mormor älskar dig. Och vem vet. Hon kanske skulle kunna matcha med någon egen Adonis-berättelse om du berättade om din kompis i roddmaskinen : ) Mariekex med smör och ost. Hade glömt den kombon. Tur att jag inte orkar gå till affären nu.
27 augusti 2013 18:02

LadyFat

Haha det är mkt möjligt. Fick höra av en gubbe på byn att hon kallades "Skogens ros" när hon var ung. Hon kanske har ännu mer att berätta än vad jag har :P Lägg till lite apelsinmarmelad och det är rena knarket, ujujuj.
27 augusti 2013 20:51

Eminemma

Haha, vilken underbar historia från gymmet. Ja, och vilken go mormor, även om hon göder dig... Pepp!!
28 augusti 2013 10:01

svalu

Hej Lady, jag gillar din reflektion från gymmet och anar ironin i det första stycket. Visst kan en del människor dra blickar till sig av olika orsaker. Väldisponerade kroppar och muskler som du noterade, eller väldimensionerade rumpor eller ett rart eller uttrycksfullt ansikte. Ögon...ja listan kan göras lång. Och har inte nästan alla av oss någon gång bara stått å glott som ett fån då vi fångats av det som fängslat vår hjärna. Absolut inget att skämmas för. Tack för dina förmedlade tankar.

LadyFats blogg

Snuskfluktare på gymmet

Kommentarer