Söndagarnas Söndag

Det skulle man kunna kalla det, för imorrn börjar höstterminen! Huvva. Det ska bli jättekul men samtidigt lite pirrigt. Och vemodigt att den här härliga festivalsommaren är över, men samtidigt skönt att komma igång igen med skola och regelbundet schema. Nåja, så regelbundet det kan bli på universitetet. Jag hade dock varit mer taggad om det inte varit för att en förkylning satt sina klor i mig någon gång under fredagskvällen. Det var färgfest på kåren och riktigt kul! Eller ja, det var kul tills jag skulle köpa min andra öl och fick "medges ej" på Visa-kortet... Så går det när man är generös och bjuder första rundan! Jag är iaf mycket nöjd över att ha räknat kalorier igår, då jag både var bakis och förkyld, vilket brukar vara en vattentät ursäkt för mig att ja, äta vad som helst i stora mängder, främst glass. Och min hemliga last (som kanske inte är så hemlig längre) - marängsviss. Jag vaknade och mådde dåligt, kände mig inte riktigt sådär bakfyllehungrig som jag brukar, så det blev en grötfrukost. Sedan kände jag mig ännu sämre och sov typ fem timmar. Vaknade halv sju på kvällen, degig och trött och ont överallt. Åt min planerade mat, korvstroganoff, och köpte sedan lite godis, allt enligt plan. Dagens resultat blev 1000 kcal över balans, men det känns jättebra! Jag var återhållsam och hetsåt inte, njöt av chokladen jag hade köpt och chipsen, en sån där liten pringles burk. Hade även köpt lite lösgodis, men det känner jag i efterhand att det var onödigt - inte speciellt gott och när jag åt det blev jag lite för mätt. Läxa till nästa gång: det räcker med lite choklad och chips, det är det du vill ha och du blir mätt på det. Idag ville jag dra och träna, men känner mig fortfarande vissen i kroppen, så jag tog en promenad istället. Det tog emot, men jag vet att det var rätt beslut. Jag har varit på gymmet 5 gånger den här veckan, jag måste kunna ta en vilodag utan att det beror på fylla/bakfylla också. Om jag gymmar idag blir det sex dagar på raken, och det kan vara lite för mkt för mig, speciellt om jag vill köra tung styrketräning varje gång. Ska bli intressant att se om jag får till alla planerade träningspass nästa vecka, med föreläsningar och seminarier varje dag, men det tror jag kommer gå bra! Har ju läst en hel del av kurslitteraturen redan, ligger bra till. En intressant tanke, på tal om att vilja gå till gymmet: idag ville jag verkligen gå och träna, var riktigt sugen på att lyfta vikter och trötta ut musklerna. Frågan är: hur vet man om behovet att gå och träna är något sunt, eller om det går överstyr? Såna där gränsdragningar tycker jag är jättesvårt. När blir ett beteende sjukligt? Hur vet man? Hade jag ett naturligt träningssug som jag egentligen borde ha följt, eller var det min hjärnas desperata jakt på signalsubstans och snabb tillfredsställelse som gav sig till känna? Svåra frågor och inga raka svar!

LadyFats blogg

Söndagarnas Söndag

Kommentarer