Vad skulle en normal människa göra?

Alltså detta, mina vänner, detta är stort! Jag har ju som ni vet (eller ja, det kanske ni inte gör, man är inte Blondinbella direkt) som mål att gå ner till 65 kilo den 1 juni. Det är i skrivande stund 128 dagar kvar, och mitt mål är att ta en dag i taget och inte dricka för mkt. Som jag skrev för några dagar sedan - allt som krävdes för att alla planer med mat och träning skulle gå helt åt helvete var ett glas vin som ledde till dyngfylla, dumt ligg (inte nog med att han är kompis med mitt ex, jag fick i efterhand veta att han har flickvän också, det svinet) och ångest i flera dagar = hetsätning flera dagar. Det tog typ fyra dagar innan jag kom tillbaks från den lilla detouren, och det kändes i kroppen. Det syntes såklart också på vågen - exakt samma vikt som första veckan efter jul. Man vill liksom bara slå sig själv. Eller jag vill slå mig själv iaf. Det känns som två totalt bortkastade veckor, och jag kände mig dessutom jävligt nerslagen. Det kändes verkligen som att jag inte har någon kontroll - om jag inte har total kontroll. Allt eller inget. Hetsätning eller ett underskott på 1000 kcal. Men. Återigen har vi tidsaspekten. Jag skulle kunna gräva ner mig och skjuta på " det nyttiga livet" till måndag, nästa vecka eller när det passar bäst, eftersom minsta sak som får mig ur balans gör att jag inte bara vinglar till utan kraschlandar totalt. Men tiden - den går hur vi än gör. Om jag äter bra eller äter dåligt idag så spelar det ingen roll - tiden går lika fort ändå och snart är det morgon. Och vilket val kommer jag ångra då, och vilket skulle jag vara nöjd med? Jag kan inte göra något åt det jag gjorde igår, eller förra veckan, men jag har all makt över nuet och min framtid. Så om jag gör rätt val i nuet kommer framtiden snart med belöningen - att slippa skämmas över min kropp. Att må bra och känna mig bra. Igår var det dock en träff med IT-konsulter och programmeringsstudenter i en study group om klientprogrammering och som vanligt serverades det pizza, öl och cola. Jag var orolig och velade hela dagen - hur skulle jag göra, äta pizza? Äta innan? Inte äta alls? Släppa alla hämningar och go helt bananas på pizza och cola? Jag känner att jag är ätstörd, jag kan liksom inte bestämma mig eftersom inget känns bra. Jag vet inte hur jag ska bete mig. Så då kom jag på (eller ok jag har tänkt det innan också) ett tankeknep. Istället för att vela i mitt inre och försöka komma på nån bra lösning så frågade jag mig själv: [FET]Vad skulle en normal, icke-ätstörd människa göra?[/FET] Jo, det är ju ganska givet: äta som vanligt under dagen och ta en bit pizza eller två, beroende på hur sugen personen var. Att känna efter hungern och gå efter den. Så jävla basic, men ändå en uppenbarelse för mig. Jag åt en och en halv pizza... Närå, en och en halv slice, haha. Kände mig mätt och nöjd, men sugen på nåt mer. Min ätstörda hjärna sa: Okej, nu kör vi, ääääääät! Och jag tänkte igen: hur skulle en normal människa göra? Jo, antagligen känna efter ordentligt vad man är sugen på, och sen äta en liten mängd av detta. Och nej, hjärnan, ett halvt kilo godis är inte normal mängd. Så, på vägen hem kände jag efter och insåg att jag var sugen på lösgodis. Plockade försiktigt och noggrant ut favoriterna, och det blev ca 200 gram. Vilket enligt min hjärna är pyttelite, men som enligt en normal person är lagom, tror jag. Detta åkte ner framför tv-n och efteråt kände jag starkt: det där var inte tillräckligt. Jag skiter i hur normala människor gör, jag vill ha mer SÖTT! Vad som helst typ! Jag vill bara ÄTA och ÄTA och ÄTA! Och där gav jag upp, tänkte: okej, vad har jag hemma, digestivekex... Fem såna med mycket smör och ost tack! Gick in i köket, öppnade kylskåpet och lade handen på osten och - här händer det otroliga: [FET]Jag återtog kontrollen och sa - NEJ. Du behöver inte det här. Sätt dig i soffan igen, kolla klart på tv-programmet och gå sedan och lägg dig. Du har ätit lite för mycket, men du behöver inte hetsäta bara för det. Du är ju mätt och nöjd egentligen. [/FET] Så jag släppte osten, stängde kylskåpsdörren och satte mig i soffan igen. Detta är HELT otroligt, jag vet inte när det hände senast att jag kunde avbryta sådär, när det redan "var kört" enligt min hjärna. När jag vaknade imorse kändes det bra i kroppen, inte alls svullen och mosig som det känns efter en rejäl hetsätning. Den extra energin godiset gav mig igår använde jag på gymmet idag genom att ta PB i bänkpress - 40 kg lyfte jag upp, två gånger, och det kändes inte jättetungt. Mycket roligt, med tanke på att när jag bänkade första gången för typ ett år sedan orkade jag knappt stången på 20 kg. Jag är nu supertaggad på att fortsätta och jag hoppas detta flyt håller i sig. Pepp till er alla!

LadyFats blogg

Vad skulle en normal människa göra?

Kommentarer