Zombie

Känner mig som en sådan. Inte så att jag är sugen på att äta mina medmänniskor, utan mer hjärndöd. Har rättat 46 tentor idag, transkriberat en intervju, lagt in enkätsvar i statistikprogrammet och dessutom haft fyra timmars "observation" i hemvården. Det låter mer kliniskt än vad det är, har helt enkelt gått med på en morgonrunda och kollat in hur de använder en app i mobilen för insatsregistrering. Skriver masteruppsats nu och vi ska göra en undersökning om vad personalen tycker om appen, några månader efter införandet. Eftersom jag jobbat som undersköterska tidigare kom jag snabbt in i rollen igen och hjälpte till med det jag kunde, innan jag drog till skolan för att renskriva anteckningarna från observationen. Klockan ringde 06 imorse och jag har varit i full gång fram till typ 20:45, då jag däckade i soffan med lite kvällsmat. Gjorde en riktig missbedömning av vädret och fick cykla från skolan i spöregn och blåst utan jacka. Inte det skönaste jag gjort...

Men maten har fungerat ypperligt! Käkade frulle som vanligt, tog koffeintablett istället för kaffe innan jag drog till hemvårdsgruppens kontor, hade matlåda med mig i ryggsäcken hela tiden och åt den vid 12. Höll mig behagligt mätt till 17 då jag kom hem och tog min eftermiddagsdrink, bestånde av en skopa proteinpulver med vanilj- och vit choklad-smak (från fitnessguru, så jäkla gött!), kallt kaffe och lite stevia-drops med smaken english toffee. Smakar som en lyxig frappe på café, men har typ bara 170 kcal och hela 30g protein och mättar riktigt bra. Tog lite kvällsfika nyss - två digestive med färskost, lite gurka och vattenmelon. Smakade också bra och nu är jag mätt och trött.

Har haft vilodag från gymmet igår och idag, då jag kört ganska hårt fem dagar i sträck, så imorrn är det dags igen! Känner att jag blivit starkare nu och ska utmana mig själv i bänken imorrn med lite högre vikter. Har insett att det viktigaste av allt, och det jag ofta faller på, är kontinuiteten. Jag är borta några dagar från gymmet, känner att jag är tillbaks på noll igen, ändrar träningsplanen och håller den tills nästa grej stör planeringen, då händer samma sak igen. Jag måste se till att helt enkelt fortsätta nöta, inte ta två steg tillbaks så fort jag inte tränat på några dagar. Det tar mer än några dagars träning för att bygga muskler, och då borde man rimligtvis inte tappa några muskler på samma tid utan träning.

Vikten då? Jotack, vågen gav ett minus på 0,9 kg igår och lägstanoteringen är slagen! 76,3 stannade den på igår och lägsta noterade siffran innan har varit 76,8. Mytomspunna 75 hägrar, och det kan jag lova är en siffra jag inte har sett på länge! Det går långsamt dock, väldigt långsamt, men jag tycker mig känna en skillnad mot tidigare försök. Som sagt, nyårslöftet 2015 var ju att blicka bakåt och lära av misstagen, inte bara blunda för dem och fortsätta framåt, eftersom det är en taktik som uppenbarligen inte fungerat. Nu visade det sig ju att jag inte skrev några blogginlägg i varken maj eller juni förra året, så jag har inget att titta tillbaks på, men om jag tänker efter så har tidigare nedgångar varit mycket snabbare. Att det går långsamt den här gången kanske är en bra sak? Jag kommer inte se siffran 70 till juni, som jag hade hoppats, men om jag får se 75 så blir jag glad. Ännu gladare blir jag om jag lyckas hålla 75 över sommaren och kan fortsätta vägen neråt i höst.

Nej, nu måste jag stänga ner hjärnan och gå o lägga mig, mosigheten gör sig påmind, tillsammans med alla timmar framför datorn... Nya tag imorrn!