ZoomZoomZoom

Knäpp och totalt intetsägande rubrik. Eller ja, en liten referens till Scrubs kanske, men den är rätt liten. Idag skickade jag in min C-uppsats. Läskigt men samtidigt skönt. Ska bli intressant att se vad det blir för betyg. Borde vara ett VG. Jag menar, jag är ju bäst. Åtminstone när det gäller att skriva rapporter, skulle kunna skriva uppsatser i sömnen. Hm, hoppas jag inte jinxar min uppsats nu... Hursomhelst, dagen började kasst med att jag försov mig, men jag gjorde som jag alltid gör: bortprioriterade duschen, slängde på mig lite kläder (ett par byxor som inte satt lika korvskinnshårt som förra veckan - success) och satte upp mitt lilla hår i en liten tofs. Hörde jag av mig till kollegorna och sa: jag har försovit mig, kommer så fort jag kan. Sedan satte jag mig i köket och åt min frukost i lugn och ro innan jag stressade iväg. Jag vet själv att det inte är värt de där minutrarna att skippa frullen för mig, hela dan blir fucked up, så jag äter alltid frukost i hyfsad lugn o ro hur sen jag än är. Typ. Det var iofs tur att frullen blev sen, för lunchen blev ännu senare då cykeln fick punka och jag var tvungen att åka buss upp på stan och sen gå hem. Usch vad jag har blivit lat när det gäller att gå sen jag lärde mig att cykla igen. Jag blev påkörd när jag var typ 12, 13 och cyklade, och sedan dess fick jag cykelfobi, speciellt i den här cykelgalna staden. Men för fyra år sedan blev jag tvingad att köpa en cykel av en kollega (dont ask) och i början var det jättejobbigt, men jag testade och cyklade runt på ensamma, ofarliga cykelvägar och tillslut var det inte läskigt längre. Jag blev helt cykelfrälst efter mer än tio år utan att ens tänka tanken att en cykel vore bra att ha. Lite segt blev det dock att ta sig till gymmet, och jag tänkte skippa det först. Här har jag kommit på ett knep som funkar för mig: jag planerar in typ 6-7 träningspass i veckan, sedan tillåter jag mig själv att hoppa över ett om jag inte känner för det. Så idag kände jag verkligen inte för det, så jag sa till mig själv: "Visst. Du behöver inte. Det är helt lugnt. Stanna hemma istället." Jag svarade mig själv genom att tänka "Åh, vad skönt, vad snäll jag är som låter mig vara hemma!" "Inga problem, vi är ett team jag och jag." "Ja visst, vi är ett rätt bra team tycker jag." "Ja jag med." "Fast jag är lite bättre" "Nej jag är bättre än jag" Eller okej, så kluven är jag kanske inte. Men jag kände en lättnad över att träningstvånget var borta och jag kunde sitta framför datorn och... ja, vadå? Jag insåg att när jag slösurfat en timme kände jag mig rastlös och visste inte riktigt vad jag skulle göra. "Man kanske skulle ta en sväng till gymmet ändå", tänkte jag, och mitt generösa jag svarade "Ja, du gör preciiiiiiiiis som du vill." Så det slutade med ett axelpass och en trekvart på crosstrainern. Känns bra! Och det var aldrig jobbigt att gå till gymmet, som det kanske hade blivit om jag tvingat mig själv direkt. Det kanske inte är något som funkar om man inte fått in rutinen att ta sig till gymmet, men jag tycker absolut man ska stanna upp och känna efter om lusten finns där. Finns den inte där en gång, så skippa gymmet, men finns den aldrig där måste man nog tvinga sig några gånger för att se om den dyker upp.

LadyFats blogg

ZoomZoomZoom

Kommentarer