sorry
förlåt, inte meningen att det ska bli en deppig blogg men det blir den nu :(
Gårdagens träning var okej - inte så hård som jag trodde men däremot belv jag uppriven av den. Kände ingenting! Varken glädje eller sorg eller något - bara håglöshet och "jaha, är vi klara snart eller?".
vad har hänt med mig??
Jag som alltid älskar att röra på mig och nu när jag äntligen har skaffat pt så ville jag bara att det skulle vara över. Den känslan förstörde min dag. Slutade med att jag inte åkte upp till K-stad utan tog tåget hem från jobbet och sen gick planlöst i stan i 3h för att sen överäta en massa hemma. Åt också godis igår trots att vi fortfarande har en "sockerfri"månad.
Tredje gången som jag bryter mot det - karaktär typ...
Idag är magen fortfarande halv kass (tror jag lyckades med att få i mig Gluten i onsdags när dom hade tårta på jobbet. Så svårt att INTE äta något så jag satt och åt grädden = räcker ju med några smulor så reagerar jag...och NÄ det var inte värt det,).
Idag är jag iaf deppig - tack och lov för att jag känner något alls! Började bli jobbigt med att inte känna något inte ens håglöshet.
Ledig idag innan jag hoppar på ett 6dagars pass med 2st 12h dagar i starten.
Den här dagen ska jag spendera gåendes runt hela freaking Malmö in och ut i varje mataffär typ. Längesedan man gjorde det och nu gapar kylen tom och det blir billigast att gå runt och köpa lite olika saker här och där än att köpa allting på ett ställe. Sen att det tar hela dagen gör inget - jag har ändå inget annat socialt liv.
Jag vet, jag borde ta tag i det där med sociala. Innan har jag alltid skyllt på magen och det gör jag fortfarande men nu tror jag det är mer att man har vant sig till det här och att det då känns jobbigt att släppa in någon "ny".
Fan! det är inte så att jag inte trivs med mitt liv men jag är inte heller nöjd med det. Tips på vad man kan göra åt det?
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.