Min historia... (Långt inlägg!)

Det hela började nog när jag gick i trean eller fyran och vi hade hälsokontroll på skolan jag var bara ett barn då och har alltid varit rund men alltid också haft dom bästa vänner som accepterat mig för den jag är men vägde i alla fall då 88 kg...!! Kommer ihåg att skolsköterskan pratade om min vikt och frågade om jag ville gå till en dietist... Hur kan man fråga det av ett litet barn jag visste väl inte vad det var ens så jag sa ju så klart nej, har ett minne av att jag var några gånger till till henne men är inte helt säker, nästa gång jag minns var i 6:an då vägde jag 108 kg hade då fått min första mens och slutat växa på längden och jag tänkte själv inte på vikten vid den tiden, då var barn barn o inte som idag då barn beter sig som vuxna i 6:an, våran klass lekte lekar o sprang omkring o hade det alltid roligt. Inte heller denna gång hände något ingen tog tag i det hela o hjälpte mig att förstå hur farligt detta faktiskt var. Förstår inte själv heller hur jag kunde väga så mycket rörde ju mig alltid, från när jag var sex år bodde jag bara med mamma efter separation med pappa och mamma hade inge körkort så vi gick överallt vi skulle, mamma tog långa cykelturer med oss o hon var smal och min lillebror är och har alltid varit jättesmal vi åt likadan mat men jag blev tydligen bara tjockare. Vi fick bara äta godis en gång i veckan så inte var det de heller... Nåväl när jag började 2:a året på gymnasiet vägde jag 102 kg, o vi fick en ny skolsköterska som själv var överviktig som jag verkligen hade förtroende till hon startade en anonym viktgrupp på skolan med några tjejer som ville vara med men det hela blev inget av i slutändan blev bara två träffar. I samma veva träffade jag min sambo och han älskar mig för den jag är så la inte så stor vikt på vikten utan var lycklig efter några år tog vi en paus jag dejtade några andra men kändes aldrig rätt. jag o min sambo pratade varenda dag trots att vi inte var tillsammans då det var nästan som ett band som knöt oss samman. Vi blev senare tillsammans igen hade nog gått upp nått kilo vid det laget igen började umgås med inte allt för bra folk o drack en hel del alkohol på helgerna gjorde det ju inte bättre med vikten. Men för tre år sedan bestämde vi att vi flyttar... två veckor efter det beslutet åkte vi iväg med bil och släp till vår nya adress 75 mil hemifrån... Bodde på vårt nya ställe i 6 månader sedan bar det av igen till Sollefteå kommun där vi nu bott sedan dess. Redan före jul började jag att fundera över att gå ner i vikt kände att jag inte orkade göra speciellt mycket blev medlem här då tror jag då vägde 102 kg men återkom inte fören den 11 januari då min hjärna var helt inställd på att börja min resa jag började räkna kalorier och kilon efter kilon har försvunnit nu... Jag mår nu mycket bättre och känner mig så pigg vill absolut inte tillbaka till den jag var då... Har fortfarande kilon att gå ner men jag vet numera att jag klarar det och att jag lärt mig hur jag skall göra för att må bra...!!! Förlåt för ett långt och rörigt inlägg men var tvungen skriva av mig efter en hel del funderande på morgon rundan...!!

22 maj 2012 07:02

Nillan87

Tack Elsa!!
15 maj 2012 09:45

Johan

Wow!! Underbar och peppande läsning!
15 maj 2012 09:56

babs2

Underbart! Jag är verkligen imponerad! Kram!
15 maj 2012 10:07

hepatica

WOW! Imponerad! Bra jobbat!
15 maj 2012 11:11

anna54

Jättegrattis.
15 maj 2012 11:41

gittan52

Kanoners!
15 maj 2012 11:51

Nillan87

Tack alla för kommentarerna :)
19 maj 2012 19:39

elsa44

Vilken resa du gjort, men det låter som du måste vara en väldigt stark person. jätteduktig är du. Många peppkramar från mej.
28 maj 2012 08:33

Snuttan7

Jag fick verkligen peppning av din blogg, jätteinsirerande. Smitta av dig lite på mig snälla, jag har gått ner 16 men har 15 kg kvar o jag har tappat den starka driften jag hade från början. Superjobbigt!! Vart får du orken ifrån?? Kramar Sandra

Nillan87s blogg

Min historia... (Långt inlägg!)

Kommentarer