Ser inte det andra ser

Va på jobbet igår och träffade kollegor över en pepparkaka och ett glas glögg samtidigt som vi byggde ett pepparkakshus. Jag fick mycket fina kommentarer om att jag blivit smal och såg pigg och fräsch ut. Roligt att höra! Det tråkiga är att jag ännu inte ser det dem ser. Jag kommer nog inte se det förrän vågen visar mina 57 kilo.

visst, jag kommer i mina gamla kläder och dem sitter som förut. 59-60 kilo vägde jag innan graviditeten periodvis när jag unnat mig alldeles för mycket gottigt i en längre period. Nu är det bara jag som måste finslipa dem sista detaljerna för att också känna mig så som andra ser mig.

Jag kan inte vara nöjd så som det är i dagsläget, jag har ju faktiskt ett bröllop som jag måste vara snygg till i juni.

Nu ska jag fortsätta finslipa på kropp och självklänsla genom en jobbig runda med barnvagn i snön. Kanske blir en stor och liten snögubbe av oss på vägen, det är ändå mycket snö ute!

Kommentarer

7 december 2010 21:47

linni

Ibland ser man inte själv å kommer kanske inte se heller, då man förlita sig på vågen å omvärlden och vad den ser. Själv har jag varit sjuk med att inte se mig hur jag ser ut, då jag vägde 42, 50 å hela tiden tills maxvikten har jag trott att jag varit fet... så nu får jag förlita mig på våg, måttband å omvärlden... Bara ett tanke! PEPP!
8 december 2010 14:24

linni

Jag tror att vågen kan lätt blir en fixering (been there done that). Jag har tappat sju kilo å ändå inbillar jag mig att jag hittar på... Så jag får ständigt påminna mig själv att vågen, kläderna å måttbandet omöjligt kan ljuga, lika så människor omkring mig. Sträck på dig, var stolt å nöjd å njut av att vara fit mamma, den nya utmaningen är att leva, må bra å äta klokt! KRAM tillbaka

Logga in för att skriva en kommentar.