Hur blev det så här. Det finns en orsak till allt
Nu är jag här igen.
Har blivit en riktig tjockis igen. Hur blev det så här?
Ska försöka göra en lång historia kort.
2014 lyckades jag gå ner till 78 mycket med hjälp av min dietist och av matdagboken. Hösten 2014 tog de bort dietisttjänsten.
Min älskade svägerska kämpade med cancer och jag blev rädd för att mista henne. Det är fruktansvärt att se en älskad familjemedlem kämpa. Hon fick strålbehandling och den är grym. Hon tappade sitt hår och såg ut som Skalle Per i Ronja rövardotter. Det var hemskt. Svägerskan blev friskförklarad hon hade besegrat cancern.
Hösten 2015 Blev min svägerska sjuk igen och hennes kamp började igen.
Åkte till Kap Verde julen 2015 och när jag kom hem vägde jag mer än någonsin tidigare.
2016 Detta hemska år
Jag började må dåligt och ännu mer dåligt. Sjukskrev mig. Jag fixade inte mitt jobb längre, jag är hörselskadad med tinnitus. Jag blev stressad av telefonen. Jag kunde ringa men då behöver jag lugn och ro. Jag vet ju inte om jag kommer att höra den jag ringer till. När de sa till mig att jag ska ringa på studs, sa jag att kan det inte vänta och ringa senare. Då blev en arg och sa, -Kan du inte ens ringa då får la jag ringa själv. Denna episod växte och när jag började ifrågasätta så var det som om chefen vände helt kraven växte. Min ångest blev bara värre och värre. Till slut var jag tvungen att sjukskriva mig efter några panikångest attacker på jobbet.
Nu för tiden så får man inte vara sjukskriven länge. Klarar man inte ett jobb får man söka ett som man klarar av. Facket Unionen hjälpte mig. Min handledare från unionen var guld värd. Jag blev uppsagd, anledningen blev arbetsbrist. När allt detta var klart började jag må bättre och såg ljuset i tunneln. Det var en lättnad att inte behöva gå tillbaka till det hemska jobbet igen.
Sedan kom chocken. Min systerson 39 år, dog hastigt utan förvarning, pulsådern sprack. Allt stod stilla. Så orättvist! Alla planer inför sommaren fick ändras. Jag flög upp till min syster på en fin begravning. När vi var på begravningen fick vi veta att min svägerska hade blivit väldigt dålig.
Väl hemma igen besökte jag min svägerska på dödsbädden det var tufft men även vackert. Det var så naturligt att prata om döden med en döende. Hon led och det gjorde så ont att se henne vila, vi började vänta på hennes död, ett slut på hennes lidande. Det blev en lång väntan. Det var så sorgligt, så orättvist.
Det var svårt att göra historien kort.
Nu får jag ta itu med vikten, så här kan jag inte leva.
Kommentarer
-
Lider med dig i denna stora omvälvande tid i ditt liv. Detta tar tid...lång tid...så forcera inget.
Ett text som hjälpt mig mycket är att " sorgen är kärlekens pris" ...hellre det än att inte ha älskat.
pepp 👍
-
Tack snälla ni, jag behöver verkligen pepp...
Logga in för att skriva en kommentar.