icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
10 februari 2013 18:40
1

ett nytt kapitel i boken, som jag älskar.

En gång i tiden fick jag höra att jag var tjock. Att höra att man var tjock från alla andra hela tiden är ganska jobbigt. Det resulterade till att lilla Annika slutade äta. Mina portioner var inte större än min handflata och jag åt endast en gång per dag. Efter en månad fick jag höra, shit vad smal du har börjat blivit. Det bubblade i mig av lycka att jag hade lyckats, men jag stannade inte där utan jag fortsatte att inte äta något. Detta började när jag var 15 år. Vintern 2007 så hade jag blivit väldigt liten, tuttar och rumpa existerade inte och det enda jag såg var hur tjock jag var. Jag skäms idag att jag inte insåg att jag var supersmal och väldigt benig. I April 2007 kom min vändning, jag var med om en krafig i olycka som än i dag gör att jag har problem. Jag bröt mitt ben på fem ställen och krossade mitt knä. Jag låg på sjukhus i två veckor och det var där för första gången jag fick ett wake up call. Läkaren sa åt mig att om du inte börjar äta så kommer ditt ben aldrig läka och du kommer få väldigt kraftiga problem i framtiden. Det var jobbigt, väldigt jobbigt. Att vänja om kroppen att börja äta. Men jag blev piggare, gladare och såg mycket sundare ut. Men då jag inte kunde träna eller hålla mig sysselsatt så gick det i överdrift åt andra hållet. Men jag blev ändå nöjd, att jag blev lite tjock brydde jag mig senare inte om. Jag insåg att jag älskade mig själv som jag är. (nu pratar vi inte om någon grov fettma direkt) En dag så insåg jag att jag vill backpacka, vandra vid de norska fjorderna och en massa andra roliga fysiska aktiviteter. Men det viktigaste jag är less på att ha ont i mitt trasiga knä. Jag började träna* och idag efter fyra veckor med LCHF, ridning två gånger i veckan (har hållt på med det länge) samt tränat på gymmet så har jag nu sett skillnad. Idag när jag tränade så fick jag min första komplimang från en kompis som jag inte har träffat på länge som sa. Gud vad du ser ut att må så mycket bättre, det lyser verkligen om dig! Denna gång när jag fick en komplimang om min vikt så blev jag lycklig som gjorde att jag blev mer motiverad till att kämpa. Men på ett riktigt sätt. Skillnaden på nu och då var att du ville jag endast bli smal nu vill bli stark, jag vill bli fit och det ska jag bli! Nu har jag mer energi än någonsin och det här ska jag klara! * Började träna i november så det har inte bara pågått i 4 veckor. Men det är fyra veckor sedan jag startade en ny livsstil med LCHF.

Kommentarer

  • 10 februari 2013 21:27
    Vad vi sårar varandra vi människor. :-( Men vad härligt att höra attdu mår och ser ut att må bra nu. :-)

Logga in för att skriva en kommentar.