miserabilitetsblomma.

allt känns bara skit idag. det kan vara pms, det kan vara stress, eller så är allt verkligen skit. jag vet inte, orkar inte ens försöka tro att jag ska förstå mig på allt. det känns som att min relation är skit. skit. alltså jag känner mig så schizofren-ena dagen så försöker jag skriva kontrakt med mig själv att aldrig lämna den här mannen, då tittar jag tillbaks på den dåliga gårdagen och tänker att jag hade fel som tänkte så negativt om honom. nästa dag så tänker jag att jag bara är lurad när jag tänker så positivt. jag tänker att han är bra på att snacka men jävligt dålig på att göra, och att detta i sin tur är en indokator på hur mycket han EGENTLIGEN älskar mig. vidare tänker jag att jag som är så känslig inom några år kommer bli totalförstörd av att leva med en människa som inte bryr sig och som inte vill förändra sig själv utan bara vill förändra andra. dagen efter, så tänker jag att det ju är JAG som inte vill förändra mig själv, att rollerna är ombytta. att jag var så arg på honom igår för att jag egentligen har problem med mig själv. jag tänker att hans oförmåga att ta tag i saker snarare är ett personlighetsdrag än ett tecken på att han inte bryr sig om mig. och så tänker jag att jag verkligen inte borde lämna honom.. och så är cirkeln sluten. en sak som är säker är att jag alltid får en massa problem när jag är i relationer. samma sak varje gång. upp och ner, blir totalt inåtvänd i konstanta funderingar. en sak till, JAG GÅR ALLTID UPP I VIKT och får konstiga matvanor när jag är med någon. och, det beror INTE på godis framför tvn i varandras famnar eller dyl. för sånt förekommer i princip inte. det beror inte heller på trevliga middagar, för i regel äter vi inte ens "tillsammans" eftersom jag alltid äter andra saker än dem. så varför blir jag tjock och deprimerad över min kropp när jag är i ett förhållande? det är en himla bra fråga som jag antagilgen behöver svar på, problemet är att jag blir så himla upptagen av alla relationsproblem att jag helt enkelt.. jag får helt enkelt inte ro att kunna se saker utifrån, att kunna granska mig själv någorlunda objektivt. jag får inte luft nog att fungera. tja, vad mer har mitt miserabla liv att förtälja? jo jag känner mig idag fruktansvärt ledsen över min hypothyreos som inte gör livet lätt för mig. jag brukar välja att förbise det här problemet eftersom jag bara blir ledsen av att tänka på det, men min man brukar ändå påminna mig när jag är som mest förtvivlad över min vikt, att jag faktiskt har en sjukdom och att jag måste acceptera att den ger mig symtom. men ändå. gå in på www.stopthethyroidmadness.com och se hur många vi är som går felmedicinerade utan att alls kunna påverka detta? mitt liv hänger och dinglar på om jag råkar ha tur att en dag dyka på en läkare som är av annan åsikt än de vanliga trångsynta. vad mer? jo, här kommer avsnittet som får mig att misstänka pms. jag är skitsur eftersom jag misstänker. nej men gud vad pinsamt, jag kan nästan inte berätta det här. min mamma kom hem från island för några månader sedan och hade köpt med sig garn för att göra en islandströja till mig. jag blev jätteglad och jag har tittat på den där tröjan nästan varje dag nu när den vuxit fram. vad som är grejen är att det nu verkar som att hon ska slå in den där tröjan och ge mig den i julkapp. IGEN, liksom. hon har ju redan gett mig tröjan? i så fall kan hon väl lika gärna gå och göra ett paket av min hästs träns eller något annat jag redan har? om min mamma nu inte vill köpa något till mig kanske för att jag är för gammal, så är det väl enklast om hon säger det? det känns som en inslagen klackspark liksom. flyg ur boet unge, kom inte och tro att du ska få en riktig julklapp inte. och sånt gör mig ledsen kanske på grund av ett problem vi haft länge. nämligen att hon inte verkar vilja släppa mig ur boet ena dagen och lägger sig i allt jag gör och gullar med mig som värsta jag vet inte vad, för att nästa dag vara nästintill aggressivt frånstötande på subtila men väldigt kännbara sätt. ja, det är hur man gör en höna av en fjäder, och det är jag bra på, speciellt såna här dagar. hoppas det finns något bra med den färdigheten. vad mer? blev sexuellt ofredad på öppen gata i skitsenegal igår. som tur var hörde jag upprörda röster reagera och försöka stoppa det hela, vilket visade att de flesta ändå har lite vett i skallen. men nu är jag ännu mer förpassad till att sitta i den här skitlägenheten och vänta på mannen som jag funderar på att lämna när jag kommer hem. idag, alltså. imorgon är han säkert bäst i världen. så, jag var bara tvungen att få ur mig. jag hoppas att ingen av er plågade er igenom denna partypooper till text kanske i hopp på ljusning längre ner. jag hoppas ni mår bra alla! stor nyårskram.

31 december 2012 13:30

bd2303

SHIT. vilka ord. Jag känner igen mig i så mycket. Vikten ska nu vara ditt minsta problem, det ska vi göra oss av med! tillsammans.
31 december 2012 15:41

Gr8

puss på dig med och gott nytt år!!!
31 december 2012 13:49

emalinea

hoppas på det bd2303. vi måste tänka ut nåt smart bara, nån hållbar grej.
31 december 2012 12:33

emalinea

du tänker precis som jag gjorde när jag var mig själv för några år sedan. puss på dig, tack, tack, tack.
31 december 2012 12:39

sundasara

peppkram till dig! hoppas du hittar en lösning!
31 december 2012 11:32

Gr8

en bra indikator för mig på att en relation är skit är för många tankar på hur bra eller dålig relationen är :) får jag dessutom ont i magen och får svårt att sova är saken biff eller oftast godis innan ett avgörande beslut kommer: att lämna skiten och inte se sig om annat än som en livsläxa! må bäst, det förtjänar du!!!

emalineas blogg

miserabilitetsblomma.

Kommentarer