Tappat bort mig själv på vägen.

Tänk om jag fick unna mig en glass, EN glass denna sommar. Tänk om jag fick dricka minst ETT glas juice. Tänk om jag fick återuppleva smaken av choklad och nötter. Det är många meningar som gruvar i mitt huvud med "tänk om jag fick unna mig det" Hur många gånger jag än tänker och säger högt för mig själv så går det verkligen inte att släppa på den spärren, den finns där oavsett tid och dag. Jag har låst in mig själv totalt i min träning och min ätstörning och inget kan få mig det ur. Idag mår jag dåligt mest för att jag aldrig får uppleva det som jag fick förr. Idag lever jag på kött, kött, protein, protein och träning. Detta har resulterat i ett så vagt bmi som är skamligt, jag skäms. Min vikt är otroligt otäck och inte ens de minsta kläderna passar. Allt som jag vart med om har kommit ifatt mig och jag straffar mig själv mer än någonsin och det blir bara värre och värre. Ska jag vara ärlig, så tror jag aldrig att jag kommer komma ur detta helvete.

Kommentarer

5 augusti 2013 20:37

Winge

*kramar*
5 augusti 2013 21:03

emty87

Tack :( kram*
5 augusti 2013 21:35

maemal

Det är inget att skämmas för. Men det kan vara svårt att klara ut själv. Sök hjälp! Jag hade inte problem med ätstörningar, men andra psykiska problem och det bästa jag har gjort var när sökte hjälp för drygt ett år sen. Jag kom i kontakt med en psykolog som lärde mig hur tankar och känslor hänger i hop och gör mig till den jag är. Jag mår inte alltid toppenbra nu heller, men jag har lärt mig att hantera de där känslorna så att de blir uthärdliga och så att de inte får mig att handla destruktivt. Kram
5 augusti 2013 22:13

emty87

Men då kommer rädslan att om jag lyckas bli frisk att jag då tappar kontrollen över mig själv och därmed ökar i vikt,. Jag är så rädd att tappar jag kontrollen så att jag går upp för mycket för det kommer jag psykiskt inte att klara av. Hur jag än gör, kommer jag alltid dras med mitt psykiska mående och mina inre konflikter med mig jälvsjäälv

Logga in för att skriva en kommentar.