bjuda bort

Jag behövde inte oroa mig över kladdkakan, den blev uppäten av ett gäng glupska, FRISKA kompisar till min lillebror och jag kunde lugnt luta mig tillbaka. Jag ÄLSKAR att laga mat och baka till andra. Det gör mig glad när de smakar något jag kombinerat ihop och tycker om det. Jag antar att jag gillar det där med komplimangerna det oftast genererar. Men jag kan inte låta bli att vara självkritisk (som vanligt) och är tvungen att fråga både två och tre gånger om det "verkligen är okej".

Det verkar som att den var okej. Känns som att jag har gjort NÅGOT bra idag. Fast jag inte åt något av den.

Jag har samma kläder på mig idag som jag hade den... 25 juli (enligt min bilddagbok). Då hade jag visserligen redan börjat gå ner lite - jag tippar på att jag väger runt 46 på dem, alltså ungefär 3 kilo mer än nu - men jag tänkte ändå jämföra dem för att se skillnaden. Det är svårt att se sådana detaljer på ett par foton, men jag behöver förstå - på något sätt - att jag ÄR smal. FÖR smal. Jag är FÖR smal på den första och DEFINITIVT för smal på den andra. Jag försöker förstå.

Först kommer julibilden och sedan den från idag. Vinklarna är olika, men jag hoppas det går att se något ändå...

liljevits blogg

bjuda bort

Kommentarer