Lägesrapport
Vid lunchtid tog jag först en promenad med min hund - planerar att gå en längre ikväll när solen är ännu lite mindre strålande, han är ju som bekant täckt av svart päls och har svårt för värmen - sedan cyklade jag ner till havet för att träffa en vän till mig som jag inte sett på flera månader. Vi har länge haft sporadisk kontakt, men vi glider ifrån varandra mellan varven, antingen för att vi är ganska olika eller - vilket är mer troligt - för att jag i sämre perioder drar mig undan och vägrar umgås med folk. För mig är det en sådan otrolig prövning - att spendera tid med vänner - eftersom jag är så rädd för att de ska börja se det jag själv ser i mig och därför vända mig ryggen. Hur kan någon som inte tycker om sig själv ens få för sig TANKEN att någon ANNAN skulle kunna tycka om henne? Jag vet inte, och jag har svårt för att känna mig naturlig och avslappnad när jag träffar någon som har stått mig nära eller som jag VILL ha nära mig.
Vi åt lunch på ett café som bestod av någon slags LITEN inbakad pizza, min med spenat och fetaost, och sallad. Pizzini kallades den visst, och den var riktigt god faktiskt. Kändes väl inte fantastiskt att den var fruktansvärt VIT, och jag åt hembakt pizza för bara någon dag sedan, men fyllningen kändes någotsånär och jag skippade helt creme fraichen som låg på tallriken. Dessutom åt jag bara halva, för att vara på den säkra sidan. Den kan kanske ha vägt... jag vet inte... 250 gram? Säg 300. Så då fick jag i mig 150 gram av den. Jag hoppas att det inte gör för stor skada...
STOPP. Klart det inte gör skada! Jag kommer inte gå upp 20 kilo av EN pizzini och jag BEHÖVER inte gå ner i vikt! Så SLÄPP det!
Helt plötsligt hade det gått två timmar och hon var tvungen att gå, vilket passade mig bra då jag inte orkar med så mycket längre kompisrelationer. Det var väldigt trevligt dock, och det är SÅ skönt att äta tillsammans med NORMALA ätare, som inte TÄNKER så mycket på kalorier och annat. Visst, jag har ju min familj och de TÄNKER inte heller, men de petar i ALLT jag stoppar i mig (ska du inte ha mer? Varför äter du så lite sås? Har du ätit mellanmål idag?) så när jag kan äta med någon annan och slappna av lite grann i alla fall blir jag nära nog lycklig.
<3
Kommentarer
-
du skriver "när jag kan äta med någon annan och slappna av lite grann i alla fall blir jag nära nog lycklig. " Du kan altså känna dig nästan lycklig tillsammans med andra och gör det....Sug på den karamellen och ta en till så fort du kan Lycka blir man inte tjock av ;)
-
Bra tänkt med att pizzinin inte gör någon skada, bra att du funderade på det och kom fram till att den inte gör det och du inte behöver gå ner i vikt, då har du accepterat det, ett steg åt rätt håll. Kanske din familj borde tänka sig för lite och inte kommentera det du äter men de vill bara ditt bästa och därför gör de så, bra om du kan äta med någon kompis snart igen. Ha det bra. Kram
Logga in för att skriva en kommentar.