... att promenera en mil i pumps var bättre för fötterna i teorin än i praktiken...

[KURSIV].. ja, men emellanåt styr huvudet rakt av ändå. Efter intervjun kändes det som ett klokt beslut att promenera en mil för att komma in till Stockholm. Jag vet att det finns tunnelbana. Jag kände att det vore ytterst trivsam att få frisk luft, njuta av lite promenadtid och bara vara i mina tankar. Nostalgitripper ifrån Stockholmstiden sköljde över mig. Underbara minnen. Lätta steg. Lite tankar fick lov att tänkas. Inte ältas. Bara nuddas vid. Släppa. Försöker få ordning på mitt ordvänder i evighet. Tänker en tanke, max några gånger. Sen får jag tänkte på något annat. Försöker, med olika framgång beroende på vilken tanke som avhandlas. Inne på mitt Stockholmscafé. Magen kurrade till. Ops, glömd lunch. Dåligt, men så typiskt stressen i kombination med åksjukan dagen till ära. Har just avnjutit en god sallad. Tja, är väl typ mätt. Lämnade bulgur, majs och dressingen. Dricker varmt vatten med citron. Är lite köldskadad. Värmer mig. Fötterna gnyr under bordet. Framför allt signalerar mina lilltår att det inte är en trivsam miljö att leva i. Skoskav. Jaja, en dag i pumpspromenad är ingen dag, tröstar jag mig med. Nu tänker jag ta lite mer varmt vatten och bara njuta av mina timmar i Stockholm. Over and out.[/KURSIV]

Kommentarer

14 november 2011 18:36

Yrla

hej oj vad långt du har gått bra gjort. maten ser god ut också hälsn yrla

Logga in för att skriva en kommentar.