Augusti solen värmer de kyliga tankarna
För varje dag av Augusti som presenteras. För varje soltimme. För varje nyanskiftning. För varje värmande förändring mellen sommarregn och sensommarsol. Värmer. Tinar mitt inre upp. Det har varit en kylig sommar. Sommartemerpaturer i och ovan havet har vittnat om 2015års bottennotering. Vår vackraste årstid. Den mest efterlängtade. Den varmaste tiden på Sveriges land. Då havet glittrar likt diamanter. Var den gyllenesolen värmer smaragdgrön grönska. Vårt vackraste land i dess vackraste skrud. I år gömd i fler än femtio nyanser av grått. Augusti ger tilliten till att det finns nyanser av allt Grader av all tillvaro. Augusti ger oss sommarkompensation. Väderprognoserna är efterlängtade och vädergudarna skänker metrologerna en drägligare arbetsmijö i och utan för tvrutan.
Som allt annat 2015 speglar sommaren även mitt känsloliv. Mitt inre. Mitt innersta. Där har det varit så många fler än femtio nyanser av grått. Regn och grå himmeln kan inte nog beskriva denna erfarenhetens sommar. Sommaren då den barnsliga naiviteten fick lära sig läxan. Ställa sig upp bredvid skolbänken och sjunga. Sjunga hur världen kan vara. Med öppna ögon syna det realistiska. Beskåda den krassa sanningen om alltets varande. Därefter mot dörren för sommarlov, med utan hoppsasteg. Utan det rosaskimrande filtret för ögonen. Klokare. Erfarnare. Tydligare. Verkligen gör sig gällande mer realistisk. Verklig.
Den är med en sorg i hjärtat som den naivaste synen på tillvaron upplysts om hur världen fungerar. Hur människor är. Hur blod och vatten förhåller sig i tjockhet. Hur människor kan skrupellöst skruva världen och dig med den för egen vinnings skull. Samvete är inte alla förunnat. Genuin kärlek är inte tillräckligt för att övervinna hat. Orättviser och livets nyckfullheter är grunden till frustration utan kan också väcka hämdbegär och svartsjuka hos den med fullkomlig tillit. Tilltron till att "what goes around, comes around" är svårt att övertyga den som blivit bedragen. Att respektlöshet och svaghet sårar mest, likt hugg och slag riktat mot själen.
När naiviteteten växer bort. Då följer växtvärk. Värken som gör människan påmind om att hon växt. Minns det nya. Den nya minns den gamla livssynen. En sorg och smärta som konstigt nog gör själen mer hel än den tidigare var trasig. I sommar har huden inte blivit brunbränd, men insidan har förgyllts med guld. Roseguld. Erfarenheter som får själen att blöda gör den inte blödigt känsligare, utan gör det öppnare och renare. Den starka övertygelsen om att inte värdera erfarenhter till bitterhet och beränsngar erbjuder mig därför inte alterativet att bli synisk som motsats till naiviteten. Tilliten till det goda blir större, om än varseblivenheten väcker medvetenheten om att normen för hur saker och ting förhåller sig ligger bortom min personliga värdering. En lättnad. Då jag inte behöver blir så uppgivet besviken när jag inte förstår varför lögner, krig och hat ens används som vardagsmotion för att nå en del människors mål i livet.
Tänk, lika mycket tillit om inte mer. Samtidigt som tilltron till min egen duglighet har växt sig starkare. Bärande på en sann själ. Sommaren 2015 har ändå varit värd sin usla väderpognos. Då Augusti skiner med ljus och värme som vittnar om höstens möjligheter.
Augustisol tinar upp möjligheterna. Välkommen sensommarn!
Kram Linni
Gillar
Kommentarer
-
Fast sen när man kommit en bit på vägen, känt sin nyfunna styrka och sett människor för det de verkligen är - det är då det börjar. Den stora resan med att förlåta.
Nej, inte för deras skull - för din egen och för din inre frid. Sänd värme och kärlek (hur töntigt det än låter) till den som gjort dig orätt så att du kan gå vidare med ditt liv. Människor vi inte "är klara med" har tyvärr en tendens att komma tillbaka till oss igen.
-
En varm augustihälsning till dig Linni. Hoppas helgen blir skön och njutningsfull för dig. Pepp.
-
LCHFtjej: Resan att förlåta låter vettig, i den mening att jag tolkar det som att acceptera faktum och inte lägga energi på det som inte kan förändras då de är som de är utan att se det just för vad det är - oberoende blick och med valet att inte involvera sig... Eller hur menade du?
Att vandra vidare obereonde så att säga..
Intressant.
Hoppas att din söndag skänker sol. Här är det hopp om sol.
Kram
-
Varmt-Augusti-Tack för hälsningen!
SOL hoppas jag på här. Har du sol hos dig? Kram å Pepp
Logga in för att skriva en kommentar.