Bananomelette och hårtbröd - trial and error

Godmorgon från stämninsfull morgron med fortsatt ätarkurs, lerarning by eating. Dagens utmaning är kalorierna, så jag har energi att göra lite hemma administrativa saker. Vätskan, så att magen vill vara igång.

Tänk i år har jag slitit med mig själv, mitt inre och min vikt. Att jag nu sitter välmående i mig själv, lugnt inre och det enda jag behöver fokusera på är huruvida jag äter tillräckligt, långsamt nog och klokt. Där mitt framtidsmål är att återgå till dans och ta upp hård styrketräning för att kunna leva resten av livet så bra som möjligt. Byta bort den psyksika smärtan som omvandlades till fysksik värk och nu är målet i sikte, en smärtfri vardag.

Ontet i magen tarmarna avtar för varje dag som går. Smärtstillar mindre och mindre. Blir förvisso yr, svettig och ofokuserad när jag promenerar lite ute. Fast det går frammåt. 

Jag kan inte säga att jag ångar mina 35år av själslig smärta, mina 15år av psykisk ohälsa och fysisk övervvikt. Det är dessa år, mitt liv som format mig till den jag är idag. Den tjejen som min pojkvänn blev kär i. Den glöd i ögonen som tänder andra människors önskan om att lyckas, förverkliga och utveckla sig själva. En gåva och en förbannelse i samma begrepp, men ack så stolt jag är över dessa lärorika år.

Ser fram tillförsikt fram emot 2018, där 1januari är första dagen på resten av mitt nya liv. Ett Gott nytt år!

Kämpa på kära matdagbokare!

PEPP Linni