icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Linnis blogg

Kalorisnål 2578757
Min väg mot att bli frisk från stress, må bra inifrån och ut - god hälsa!
Med att må bra innebär att minska kraven, förebygga, minska stressen och återfå kontrollen över min vikt.
Vägen är inte spikrak och inte enkom steg i rätt riktning mot målet, vägen dit ser jag som en lärorik och tuff promenad.

Huvudsaken är enligt mig att man är på väg och att det är ett steg i rätt riktning i sig som gör mödan värd.
Steg läggs till danssteg, nu är det bara resten kvar mot god hälsa.
17 juli 2011 21:50
8

Där slog mig ensamheten...

[KURSIV]... ett hårt, barskt och uppvaknande slag i från ingenstans. [FET]Jag är ensam! [/FET]Jag mår dåligt av den rang att jag måste kontakta läkare, måste observeras och söka vård i min nya stad. En stad dit jag sökt mig på grund av mitt behov av att ta hand om mig själv, ta mig tid för mig och låta mig acceptera ensamlivet och dess fördelar. Inte hade jag trott att jag skulle bli ense om att att ensamheten kan vara smärtsam och öde. Inte heller trodde jag att ensamhet är synonymt med min egentliga icke-existens. Jag är en tjej som står på egna ben. Styr mitt liv efter vad jag anser vara av vikt. Jag har i många år kompromissat mig själv sönder och samman trots detta. Nu, i Göteborg - ja, där stannar jag upp. Ser mig omkring och iakttar omvärlden och hur denna ter sig. [FET]Jag är ENSAM.[/FET] Jag har under alla mina år av att vara tillags, prestera och stressat, ja jag har missat det faktum att jag inte har någon given. De fundament som jag tidigare förlitat mig på, mina vänner - dem står sig i ur och skur. Min familj - min farmorAnka - hon har alltid funnits för bara mig. Jag har varit den hon har stått upp för. Ett år av saknad efter min farmor tillika min bästa vän! Jag blir sjuk och inser att jag inte har någon som enkom har mig som sin huvuduppgift att älska och finnas där för utan i verkligheten finns det så många komplicerade förhållanden som jag tidigare inte sett tydligt. Jag mår inte prima, jag vill inte ömkas med och jag har inget behov av att tas om hand. Jag har ett behov av att få lov att bli ombrydd och att få vara någon. Det finns ingen given för mig att luta mig mot, ingen som jag känner att jag är trygg med i den utsträckning som min Anka. Om jag blir sjuk på riktigt, ja vem i all sin dar ska jag stötta mig mot då som inte i sin tur behöver stötta någon annan, som behöver spela ett spel för att andra inte ska må dåligt? Idag är jag rotlös. [FET]Jag är ensam.[/FET] Jag är smärtsamt nära sanningen - ifrån detta kan jag endast blir starkare och utvecklas! [/KURSIV]

Kommentarer

  • 17 juli 2011 22:03
    dmectiger8
    Jag är med ensam Innan inte alltid under dygnet vakna timmar utan haft folk omkring mig några dagar på vardagen men jag vaknar ensam, ensam när man kommer hem och resten av tiden lördag och söndag helt ensam Kram tjejen
  • 17 juli 2011 22:48
    LadyG
    Du kommer att klara dig fint. Framför allt för att du ser dig själv så tydligt, iaf är det så jag uppfattat det. Ta det på rätt sätt, men du är lite som en pelargon. Sätt blomman i vilken kruka som helst, ge den lite tid att anpassa sig och den blommar i nästan vilket fönster som helst. Du är precis lika obändlig, livskraftig och färgstark. Du behöver bara lite tid, och kanske en kanna vatten :-) Peppkram!
  • 18 juli 2011 09:14
    linni
    - ensam är vi lite alla till mans emellanåt. LadyG: Pelargon? Hur ser man sig själv tydligt å vad gör man med den synen? En kanna vatten, tid och att boa in mig i min nya kruka - ja kanske är det det som krävs. Tack för din peppkram! KRAM tillbaka till dig.
  • 18 juli 2011 09:27
    melynta
    [FET]Styrkekramar i ett gäng! :)[/FET]
  • 18 juli 2011 10:23
    LadyG
    Du slår inga blå dunster i ögonen på dig själv, du är ärlig och rättfram. Du försöker inte lura dig själv, och skulle det råka hända rättar du till det om det bara går. Det är på det viset jag menade, och det är inte alla som ser det hos sig själva. Det finns massor av männisor som tror de är ärliga med sig själva, men som inte är det. Det krävs ett särskilt sorts mod för att våga se sig själv så tydligt. Pelargonen kom in i bilden med livskraften och anpassningsförmågan, jag kom inte på någon lämplig metafor som invovlerade skarpsynthet och ärlighet däremot.
  • 18 juli 2011 11:15
    linni
    LadyG <3 Så fint du skriver, gör en krasslig tjej nästintill rörd till tårar! PELAGONER luktar bara lite fränt - det är väl det enda jag har att invända i pelagonliknelsen :D KRAM på dig som lägger den här energin på mig å min ensamhetskänsla (främst igår)! //Linni
  • 18 juli 2011 11:20
    LadyG
    Jag brukar läsa i din blog, du är uppfriskande ärlig. Det uppmuntrar att försöka vara det själv också, främst mot sig själv. Det är ju där det räknas mest. Och där inspirerar du stort!! Åh, jag som älskar den doften, särskilt i kombination med grönsåpa. Det luktar rent och hemtrevligt (jag är en stor vän av pelargoner som du kanske gissat) :-)
  • 18 juli 2011 14:06
    dmectiger8
    pelargoner, får jag svårt att andas

Logga in för att skriva en kommentar.