Det där med stress...

[KURSIV]Hur förhåller ni er till denna företeelse? Vardagen består av ett ständigt återkommande slag. Slaget om att kunna behålla lugnet å, besegra stressen. Varje dag. Ibland går man vinnande ur striden, med lugnet som en trofé uppsprättas på en pinne. Andra dagar släpar man lansen efter sig, med stressen som tyngd, förlust. Min vardag, jag bekämpar min stress. Jag har med hjälp av mina KBTverktyg egenhändigt snickrat ihop en båt. En båt som håller mig flytande. Jag kan flyta genom vardagen, ibland sakta och varligt och ibland i ett hiskligt tempo. Jag flyter och håller mig relativt torr. Givetvis sitter jag inte alltid still i båten men jag bär för säkerhetens skull alltid en flytväst. Min flytväst är mina prioriteringar och det som gör flytvästen funktionabel är min omprioriteringar. Jag stressas av mina egna prestationskrav och tidsfrister. Jag har i dagarna insett, än en gång, att jag även blir stressad av andra människors prestationskrav på sig själva och deras stress. Deras stress blir min. Deras oförmåga att prestera under sina krav och sina förutsättningar gör jag till mina förutsättningar. Deras problem blir mina. Jag försöker överkompensera för att underlätta för dem. Ohållbart. Jag blir således stressad trots att jag egentligen inte behöver vara det. Dumt. Detta är inte anti-stress, tro mig. Dumt, dumt, dumt. Jag måste tänka att mina förutsättningar är mina. Omvärldens stress är omvärldens stress. Mina förutsättningar förändras i och med att andra i min närhet är stressade, detta innebär inte givetvis att dessa förutsättningar bör stressa mig. Jag gör det som sägs åt mig, efter bästa förmåga. Jag måste lita på mig själv, framför allt då stressande människor inte sällan blir kontrollerande - troligen för att skapa sammanhang och kontroll över alla tänkbara stressmoment som kan sätta deras jolle eller eka i gungning. Det innebär inte att de misstror min kompetens, de vill egentligen bara försäkra sig om att allt flyter på. Jag måste och vill förhålla mig klokt till kontroll och ifrågasättande. Jag måste slå bort känslan av att jag ifrågasätts. Jag bör för min egen skull förhålla mig klokt till deras situation och inte ta det som kritik. Jag är mänsklig och jag kan fela och då får jag se allehanda kontollfrågor som en tillgång och inte ett dagligt nederlag. Mitt är mitt. Ditt är ditt. Mitt och ditt formar förutsättningarna. Dina förutsättningar och mina förutsättningar. De påverkar varandra men mer än så behöver det inte var. Din stress är din. Min stress är min. Jag kan inte ta bort din stress eller i nuläget ändra dina förutsättningar. Jag vill inte tillåta att din stress påverkar mina faktiska förutsättningar. Ny, gammal. Mina erfarenheter ska inte sänka mig. Min utmattning ska stärka min flytväst till att blir en gåsjacka. En jacka som håller mig torr ifall jag får vatten på mig liksom håller mig flytande om min båt mot förmodan skulle ta in vatten. Gås jackan på, allt rinner av mig. Därinne i den torra och varma miljön - där bor tilliten. Tilliten till min egen duglighet och min faktiska kapacitet att klara av utmaningarna i vardagen. Varm och torr, där vill jag bo. Godmiddag, jag mår bättre. Illamåendet, magontet och huvudvärken har avtagit. Jag har vilat upp mig. Sovit mig frisk. Imorgon är jag nog återställd. Fil och yoghurt till lunch blir det nog. [/KURSIV]

Linnis blogg

Det där med stress...

Kommentarer