Det kostar på..

[KURSIV]Onekligen har det kostat på. Mina prioritringen, min förskjutning av migsjälv och min hälsa. Det har kostat mycket hälsa. Kostnad i pengar och i tid. Krishantring är då inte gratis. År har kostat mig försummelse av att vara i fas, satsning på tvåsamhet och en mer okomplicerad tillvaro. I sällskap av mina gymnasievänner. Färdigutbildade vänner. De vänner som har tillvaron ordnad. Vänner som funnit sina bättre hälfter. Letar hus. Gifter sig. Drömmer om att skaffa barn. Pratar i Vi-form. Vi som är lyckliga. Vi som mår bra. Vi som inte har krishanterat varje dag, varje timme och varje minut under de senaste sju åren. Efter en fantastisk trettioårsfest inser jag priset jag fått betala. Inser hur hög kostnaden faktiskt varit. Förr var vi i fas. Ohälsan drabbade mig och jag är långt i från i fas med mina gymnasiekompisar länge. Jag är till och med i ofas med de som är singlar. Jag ser inte familj, barn och hus som eftersträvansvärt. Inte det jagj strävar efter. Jag kan se det vackra i en relation där man funnit och älskar varandra. Det klickar. Ögonen tindrar. Ändå gör jag inget aktivt för att finna detta. Ärligt talat vet jag inte vad jag inte vad som krävs för att jag skall finna detta. Det unika vackra och det sanna. Kärlek. Jag är inte övertygad om jag redo, oavsett hur mycket i ofas jag faktiskt är. En liten sorg väcktes då jag insåg att jag är i ofas med det mesta och de flesta. Att inse vad utmattningen kostat mig. Inge så upplyftande. En kostnad å ena sidan men en investering å andra sidan. Om jag inte tagit mig tiden att plocka ihop mig själv, ge mig egentid och tid för att finna min väg - jag då kanske jag aldrig kommit ens i fas med mig själv. Även om sorgen hugger tag om mig när av inser vad det kostat mig. Det är inte mitt fel att led senaste sju åren varit en kris, bestående av ett aktivt krisarbete - det kan jag aldrig skuldbelägga mig själv för. Däremot kan jag tillfälligt få sörja min förlust av tid, hälsa och delar sv mig själv. Allt har sin tid. Jag har en styrka med mig, min Krishantring och min hälsa, kan jag använda som en styrka, Jag må vara i ofas men jag mer och mer fas med mig själv. Jag tänker fortsätta att prioritera mig själv ett tag till. Jag behöver dessvärre mer tid för mig. För att kunna hitta resten i livet sen. Tålamod. En sak i taget. Ingen brådska. JAG får ta tid. [/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.