Efter noga övervägande..

[KURSIV]kommer jag att åter börja kcal-beräkna min kost. Under någon vecka till en början. Inte för att jag äter för mycket. Utan mer för att kunna se om jag äter för lite. Framför allt då mitt huvud tror att jag enkom får äta 1200kcal. Kommer även höja min aktivitetsnivå för att se vad som är beräknat för mig att äta. Lägger in min motion. För jag har en känsla av att jag miss kalkylerat lite i min huvudräkning. Matdagbokade slavist under ett års tid. Blev för fixerad av kcal. Började uppskatta kcalinnehåll. Började motionera betydligt mer. Det har fungerat bra för mig. Legat på kcalunderskott och mycket kolhydratreduktion har medfört lägre kcalhaltiga rätter. Dock inser jag nu, att när man promenerar och tränar pass i den utsträckning som jag faktiskt gör, ja då behöver kroppen mer energi än om jag strävar efter dagligt kcal-underskott. Kolhydraterna kan inte räknas ner i den utsträckning som jag tidigare gjort. Nu gäller ett nytt tankesätt. Tänka om. Tänka rätt. Inte lätt. Vanligen ångar/wookar jag grönsaker, tillsätter något proteinrikt och kryddar smakrikt. Det har fungerat riktigt väl. Nu gör det mig konstant hungrig. Omätt. Sockersug (nytt för mig) har äntrat min vardag. Ogillar detta. Alternativet är shakes av något slag. Är inte en förespråkare av shakes, således är detta inte ett alternativ för mig att ta i beaktning. Istället lägger jag till någon basråvara som pasta, potatis, ris, matkorn eller bulgar. Sagt och gjort, idag blev det wookade grönsaker, kallröktlax och bulgur med lite sweetchili. Mätt. Mättare än vanligt. Spännande med förändringar som jag inte varit beredd på. Sträcker på mig, jag lyssnar på min kropp. Den skriker socker. Jag tänker kolhydrater. Får se om det var just vad kroppen menade som skulle mätte sockerbegäret? Förr hade jag struntat i vad kroppen skrikit. Hade inte ens noterat att kroppen påkallat uppmärksamhet. Huvudet hade bestämt oavsett om kroppen skakar för att få uppmärksamhet. Visst jag fick prioritera födelsedagskalas igår, kändes som ett nederlag. Som att konvalescens tiden för utmattning är en livstid. Resten av livet, trasig och oförmögen att återuppbygga det raserade. Idag ser jag på gårdagen som något klokt, ytterligare ett steg i rätt riktning. Att jag visst är på väg mot hälsa och välmående. Jag lyssnade på min kropp, medveten om vad det kostar mig rent hälsomässigt om jag pressar mig. Konvalescens i all ära, men tror att det handlar om ett pågående arbete med sig själv likt många andra människors, bara att mitt handlar om stress. Solen skiner ute. Snön ligger på marken, täckt under fruset snöslask vill säga. Ut och må väl står på schemat denna söndag, för mig. Mitt café., mitt skrivande får stå tillbaka för steg ute i det fria. Skön Söndag önskar jag er alla! //Linni ps. vilken aktivitetsnivå skulle ni bedöma min till? Tycker det är svårt. Promenerar i snitt under en vecka 1 mil/dag och går på fuego(typ zumba)pass 4-5gånger/vecka. Är det det den näst högsta aktivitetsnivån? Vore tacksam om någon ville bolla detta med mig! ds.[/KURSIV]

Kommentarer

22 januari 2012 13:45

Halfdevil

Aktivitetsnivån bestäms av din vardag med jobb dyl, träning ska inte räknas in där. Jag har valt den näst lägsta och tycker den stämmer bra på mig, traskar och går en hel del i min vardag, tränar oxå men det registrerar jag separat.
22 januari 2012 14:17

linni

Ja, men i så fall är det bara att ja den liggandes på lägstanivå, inte sant? Däremot kanske jag behöver reflektera över om jag ska äta upp några av min bort tränade kcal istället? Hm... å satsa på mer kolhydrater i kosten... Tack för tipset!
22 januari 2012 22:18

Kristy

Men lägg in din motion som steg från stegräknaren varje dag! Då borde du få ett bra värde, om du kombinerar det med kanske näst lägsta kalorinivån? Och sedan kanske lite extra de dagar du tränar?
23 januari 2012 00:05

linni

Kristy: Jag lägger in mina steg vanligen, liksom min motion genom danspassen. Fast det svåra är att veta hur mkt man får äta av sina intjänade kcal - främst då jag aldrig ätit av dem :( Tar gärna emot fler förslag - det är svårt med träning och kost, har jag insett.. kram
23 januari 2012 08:44

Kristy

OK, då förstår jag. Men du vill fortfarande minska i vikt, eller?Jag funderar ibland på om jag skulle kunna sluta med MD och bara använda hungern som mått. Jag äter hälsosamt, men har lätt att överäta och lägga in mellanmål. Jag tänker ibland att för att gå ner måste jag orka stå ut en viss hunger. Kanske kan du öva på att känna igen något liknande? Eller är du kanske mer typen som inte känner hunger så mycket? Så att det helt plötsligt blir sockersug? Men förmodligen är detta svårt att räkna sig fram exakt till, du måste nog känna hur det känns när du borde avstå ett mellanmål eller när du borde ta ett!

Logga in för att skriva en kommentar.