Försöker bestiga mitt Everest...

[KURSIV]försöker att lära mig allt. Lära mig ligga efter ifrån start. Lära mig prestera utifrån givna förutsättningarna. Se rimligheten i vad som göras kan. Idag var en tisdag som tillfälligt var mig övermäktig, stressmässigt. Trots kloka ord i luren, inget hjälpte som antistress. Dock släppte jag fokus en stund och det kändes bra. Vänskap när den är som bäst. En vän som är som jag, fast ändå inte. [FET]Emellanåt har jag känt mig rätt ensam i min stress. Min ångest. Mina tankar kring krav, prestation och stress. Matdagbokare, ni var de första jag visade upp mig och de tankarna för. [/FET]Eli var den som mötte den söndriga Linni i ett evigt grubbel. Nu möter jag en vän som jag vågar tala med om min svaghet. Mitt misslyckandet. Mitt fall. Min uppbyggnad. Mitt Everest. Ett eget berg. Min stress, med stresshantering som livlina. Utmaningen är inte att ta sig mot toppen, utan utmaningen ligger i hur jag når toppen. Är utrustad med KBT, reflektion och motion. Handgripligen prioriterar jag. Omvärderar. Lägger mig på 80% istället för 120% insats. Maten har gått om intet. Mina lagade matlådor är osmakliga. Matkorn var inte min melodi. Räddade dagens kcal-in genom ett veggi mål på Mc Donalds. Ingen smaksensation. Blev mätt. Tränade. Fick håll. Överlevde. Mattare än vanligt efter träningen. Uppskattningsvis ligger jag kanske 500 kcal back minst idag :( Imorgon är en ny dag. En dag där frukosten inte består av cashewnötter å koffein. Skärpning! Väskan inför morgondagen består av matlåda, träningskläder och ett avslappnat förhållandet till arbetsdagen. Trötta ögon stänger locken. Imorgon är en annan dag. En dag då inte telefonen går sönder, där jag är pigg och äter klokt. Godnatt mina kära vänner![/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.