Hur svårt kan det vara att äta frukost egentligen?

[KURSIV]Jag har pratat i telefon. Jag har surfat. Jag har duschat och tvättat håret. Men vad jag inte har är att få i mig frukost. Nu sitter jag på plats. Vid datorn. Ett glas lättmjölk, fyra finn chrisp och laxost - frukost. Rutiner, jag är bunden till dem. Inget jobb, inget tydligt dagsschema och ingen kcal-beräkning. Här ser jag hur rutinbunden jag egentligen är. M tror att jag har Asberger, M projicerar sin diagnos på mig. Jag är dock rungande överens om att jag har en del personlighetsdag som är lik dem med Asberger. Jag har inte Asberger men ser det som en komplimang om att vara skärpt, logisk och rak i kommunikationen vilket jag ser som en sann tillgång i mitt yrkesliv. Mätt. Blir mätt så snabbt. Kilona ramlar av just, men sen å andra sidan röra jag på mig, äter klokt(om än ngt för lite) samt att jag suttit uppe på en platå ett bra tag tidigare så det är rätt okej.[FET] Det är lite nyckfullt det här med viktnedgång. Jag förstår att man kan tappa kämpar glöden när man står stilla i flera veckor till och med så att det blir månader... det är då man inte får ge upp. Trägen vinner. PEPP för att kämpa på fast det känns stillastående, motigt och lätt hopplöst.[/FET] Nu ska jag klä och sminka mig, sen mot staden för café-plugghäng, så på återseende. Njut av en ledig dag ni där ute![/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.