Jag är usel på att uppskatta min förbränning!

[KURSIV]Jag kämpar med att lyssnar på mättnad och hunger. Jag motionerar regelbundet. Jag kaloriuppksattar mina mål mat. Jag försöker tänka på vad jag äter, så målen är mättande och kloka. Målet är att förlita sig mättnad-hunger och vila i tryggheten att jag väljer klok kost. Visst låter det bra? Jag har gått upp i vikt. Det är ett faktum. Mina januaribyxor är inte användbara, storlek 40. Jag kunde knäppa dem då, nu är det hopplöst. Jag vill bara lägga mig ner och skrika, gapa och slå på golvet. Detta är mitt första bakslag i min viktresa. Jag tänker inte gå tillbaka till kontroll. Målet om att äta klokt och motionerar skall kunna uppnås trots att jag varken har för avsikt att sätta mig på svältdiet eller kontrollera mig varje sekund framledes. Kämpar mot att hata mitt misslyckande. Avsky förnekelsen. Förakta min mänsklighet. Trots att jag är målmedveten, driven och innehar karaktär - ja, men ändå har jag slutat minska förmen stund. Gått upp. Blivit lat och tjock - ja, känns det. Oviktig. Skamlig. Förj*vligt. Örk för Linni tjocksmock. Fast egentligen visar detta på att jag är mänsklig. Ingen robot. Utan jag har tappat greppet ett kort tag. Äckligt men sant. Mänsklig. Faktum är konstaterat. Allmänt vedertaget. För många kcal in i jämförelse med kcal ut. Kcalbudgeten är i obalans. Nu är frågan vad gör jag åt detta? Det är det enda som egentligen är av vikt. Jag tycker inte hata, tycka synd om eller deppa ihop. Min handlingsplan med fokus på att äta regelbundet och med konstant mättnad: -Äta grötgrukost hemma. -Äta morotsstavar för att hålla mättnaden när som helst under dagen. -Äta gröt till fika. -Äta en klokt sammansatt matlåda (vilket jag vanlig gör, fast nu med ökat fokus på riktig mättnad). -Äta en medtagen smörgås till eftermiddagen före träningen istället för att äta ett plopp. -Äta smörgås/fil/gröt efter träningen. -Äta ett minttuggummi efter varje mål mat samt dricka mycket vatten/te och kaffe någonting. Jag har varit stressad, sovit dåligt och ätit sällan/för lite och inte alltid känns efter förrän det varit försent. När det väl blir försent, ja då är jag utsvulten. Då äter jag helt ohämmat och omättligt. Jag tänker kcalberäkna mins lunchlådor och kollar över mitt bröd. Inhandla tuggummi och morötter. Nog ska detta kunna gå vägen. Mitt första riktiga basteg, ja efter detta kommer många framsteg. Jag börjar hár efter en veckas sjukdom lugnt trappat upp träningen under förra veckan. Under denna kommer jag träna som vanligt, 4-5gånger i veckan. Sportlife och Friskis, here I come! Efter en helg av sallad, indiskt, tapas och två hotellfrukostar, ja det är inte annat än att viktuppgångsfobin slår till liksom att man känner sig tämligen mätt och uppsvälld. Nu är det måndag och det blir nya bullar. Godmorgon! Kram den än mer mänskliga Linnin [/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.