Kantad tillvaro med guld

Guldkantad tillvaro. Taggig kant. Kantad tillvaro. Det är jag som blir naggad i kanten. Kantad nagg. Naggande men inte god. Utsvulten. Godhet kan kosta ett rovdjurs mättnad. Att låta tilliten ätas upp. Tuggas i kanten. Vrängas och slås i portionsbitar. De som saknar egen tillit till människor. Arten som misstror livet som sådant. Människors duglihet. Den utrotningshotade arten av levande mekanismer som lever på andra. Tuggar på kadaver av det som brukar vara en människa. Reliker av det forna livet göms i skuld. Det knastrar. Käkarna möts kontrollerat. Smaken av rått kött. Fliser av självänsla fastnar mellan molarerna. Tänderna som är ämnde för att grundligt mala ner den självständiget som finns kvar. Sköljer ner det sista av själen med ett manupulativt vatten. 

Ändå lever människan. Vid liv. Överlever massaken. Slakten av identieten. Den vacklande känslan av osäkerhet på vilken lem som hör till vilken skelettdel. Kroppsdelar saknar förbildelse. Hjärtat ligger blottat på grusplanen. Tankarna är strödda för vinden. Själen är slagen i småbitar. Smärtan får blodet att pulsera. Hjärnan lägger det logiska pusslet. Återformar bilden av människan. Hur en mekanism kan tuggas och samtidgt inte processas. Att gå av men ändå hålla ihop. Att dö men ändå leva. Det finns liv som är odödliga. Det är oförklarligt. Det finns människor som fransar andra människor för sin egen överlevnad. Knaprar på dem. Det finns de som kontrollerar för att själva kunna förflytta sig längs en utstakad väg. Bestämd riktning. Det finns parasiter som lever på andras väl och ve. De finns de som inte kan stå upprätt om de inte fäller andra människor. Fäller människor för att själv vara det träd vars krona når högst mot himmeln. Klipper ner buskar för att själva få den bästa utsikten. De som som friserar sanningar för att framstå som ärligheten själv. Trovärdiga. Saxen hålls av kontrollerad av makt. Makt att styra. Att styra världen för att bli överskådlig. Begriplig. Hel förgörs halv. Rik helhet blir ändå fattigt halv. Den rike görs fattig då hel är någon annans trygghet. Beroende av annan. Falsk trygghet till ensamhetens prissättning. En tandad sax som friserar tillvaron. Kantad tillvaro för mig. För dig.

Jag har blivit naggad. Min godtrogehet har jag erbjudits likt en nattvard. För dig utgiven. Min ångest har varit din makt. Min kärlek har gett ett redskap att kontrollera. Fast, jag lever. Jag har blåmäkren på själen. Jag har ärrad tillit. Jag har en turktad tillvaro. Utsikten för avarten är en vy vackrare än ett korallrevs flora och fauna. Min utsikt, lite mindre estetisk. Fast jag överlever. Samlar ihop mig själv, lutar mig mig mot trygga vänner och tar sikte mot livets nyckfullhet. Livet fullkomilighet mätt i uppleva erfarenheter. Det är vackert samtärtsamt. Vem behöver hela sin kropp samtdigt. Haltande. Jag tar mig fram. I livet. För mig. Naggad. Kantstött. Livets gyllene regel. Erfarnhetets väg är ändå på något sätt kantad av guld. 

Guld.