Kompletteringar och tågtankar

[KURSIV] anspänningarna släpper och då attackerar tröttheten som ersättare till nervösitet och ångest. Sittande på tåget, urvriden som en disktrasa och fullkomligt urvriden är jag. Är stolt över att jag besegrat mina demoner, min perfektion kring det presterade och redovisande. Idag jag lämnat in fel version av arbetet, visat upp ngt jag var missnöjd med och blivit opponerad på detta! Emellanåt välde tårarna upp, paniken av misslyckanden och frustration kring det jag presterat utifrån min kapacitet och stress liksom ångestpåslag har orakat. Det lustiga är att jag klarade det. Hur motigt och fel de än kändes mätt mot känslan av värdlöshet och misslyckande - men jag klarade det. Nu, lite tilltuffsad men med fokus på framtiden och med förhoppning om att jag ror detta i land sitter jag nu på tåget tillbaka till min nya stad. Det känns inte bra, men jag känner ändå att jag är stolt över att jag vågat vara o perfekt och allt annat än felfri och perfekt! Jag har insett att jag faktiskt är en framgång oavett om min uppsats inte visade sig ifrån sin bästa sida, jag har visat mig sårbar och ofullständig. Jag måste älska mig själv trots att jag inte är bäst. Jag är värd att misslyckas, prestera briställigt liksom sämre än snittet. Jag skäms över att jag blev utmattad, att jag gick sönder, att universitetstiden fick mig att tvivla på mig själv och den egna dugligheten. Jag kan inte längre straffa mig själv för att jag inte längre är vad jag en gång var eller kan köra mig själv i samma hisnande fart mot uppstta och utstakade mål där allt var enkelt. Jag måste acceptera mina nya förutsättningar, se vad som jag faktiskt åstadkommer och inte jämföra då med nu. Från och med kommer jag dagligen säga vad jag gjort bra för att påminns mig själv om att jag är allt annat än en kvinna i kölvattet av ett misslycksnde utan framför allt en kvinna som styr skutan mot att lyckas. [UNDERSTRUKEN] Bra idag:[/UNDERSTRUKEN] Jag gick och opponerade och opponerades på! Jag gör mitt bästa med att acceptera mina förutsättningar samt dämpa känslan av misslycksnde Jag är duktig som kämpar fast jag instinktivt inte orkar kämpa. Tågtankarna utredda. Kompletteringarna tas systematskt och metodiskt an, fast inte idag. Over and out. [/KURSIV]

Kommentarer

30 maj 2011 22:09

ronjja

Jag visste att du skulle fixa det !!!!! GRATTIS !!!!!!!!!! [LANK]http://www.youtube.com/watch?v=us3dQ0nnlHY[/LANK] Stämmer väl inte riktigt men det var vad som poppade upp och jag tycker den är lite kul Vila dig nu och ta nya tag när orken kommer tillbaka
30 maj 2011 22:24

pottpott

Grattis :). Jag har fortfarande kvar det jävla helvetet.
31 maj 2011 20:16

linni

Åh en trudilutt å en liten dans som pepp å belöning - det tackar man för :D Tar en sak i taken, ingen stress - helst inte på ett tag :D Pottpott: jasså du har ditt kvar... men det kommer säkert att flyta på bra för dig... :D KRAM på er båda! //Linni

Logga in för att skriva en kommentar.