Kopplade ner. Kopplade bort. Kopplade av.

[KURSIV] För mycket. För lite. För. Under hela förra veckan signalerade kroppen tydlig vid flertalet gånger att fröken Linni verkligen behöver återhämtning. Så trött att hjärnan likt gravt alkoholpåverkad stängde av. Fick minnesrucka under promenad. Jag somnade in djupt på väg till jobbet på morgonenen. Började känna mig fysiskt matt. Helgen avkokades från alla trevligaster som 30-årsfester, lyxsushi och möte. Istället sov jag. Jag passade givetvis på att bli sjuk när jag nu äntligen tog mig tid att varva ner. Återhämtningen blev feber, halsont, hosta och snuva. Min lediga dag blev inte som planerad. Fast dagen kröntes av ett biobesök, "En oväntad vänskap". Sevärd film. Uppmanar samtliga som inte sett den, att investera i lite biotid. Väl spenderad. Trillade i säng, somnade efter mycket om och med. En helg med sömn, många timmars vila av olika kvalité. Jobbet kröp ner i sängen vid sänggående igår. Andra gången. Ogillar. Fick kämpa för att koppla bort tankarna. Det är lättare sagt än gjort att sätta kraven utefter förutsättningarna. Mina förutsättningar är kaos. Jag är trött. Lätt överbelastad. Mycket nytt hela tiden, varje dag och obegränsat. Jag blir trött, glömsk och har svårt att hålla isär planering, tankar och prioriteringar. Känner motstånd inför måndagen, men tröstar mig med vetskapen om att jag faktiskt gör mitt bästa och att måndagsmotståndet grundar sig i orimligt höga krav satta av mig själv på mig. Sänk kraven, gör ditt bästa och det år gott nog. Tisdagspepp från postförkyld Linni som inom kort återinför arbetsdagen. Rimliga krav är ett måste för att hålla. För att överleva. För att fortsätta att gilla mitt jobb, att trivas och må bra. Godmorgon! [/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.