Lyckan skapad av frihet.

Total eufori. Igår kom den. Sköljde in över mig. Som en våg av välbehag. Den där lyckan. Den obeskrivliga. Salighet. Å undrar om inte; Saliga äro de som inte är tyngda av evighetsplaner och kontroll. På väg till dansen, då fylldes mitt bröst av rosor. Romantiskt rosa. Varmt cerisa. Passionerat röda. Utandningarna varma. Hjärtat pumpar levande vin. Rose i mina vener. När det står klart för mig. Det finns inget att påverka. Inget att kontrollera. Inget att förlora. Inget att försumma. Inget att förnekas. Inga hinder. Inga möjligheter att förbise. Ingenting kan jag med min kraft göra, förutom att släppa kontrollen. Då är står lyckan närmare än någonsin. Frihetet är ett öppet fönster där gardinerna fladdrar. Där livetsvind kan fylla upp rummet. Ljum luft. Vinden susar förbi och nuddar fönsterkarmen med ett dovt slag mot väggen. 

Just när man inte kan göra någonting. När något tagit av det självvalda oket från axklarna. Det är kan vara omtanke. För mig blev detta omtanken om mig själv. Jag kommer välja att aktivt försöka plocka av oket för mig i framtiden. Nu när jag smakar på frihetskänslan. Sötman. Då är inte suget på den metalliska smaken efterlängtad. Nej, tack till stressens smak, beskan. Nej. smultron hela dagen till mig. Sött. Somrigt. Solig värme. Läskande mersmak.

Det mest fantastiska i allt med kontrollförlusten. Kontrollbehovets frånvaro. Friställd från att ta initiativ. Förändrings faktum. Väntan på vad som kommer. Livets vind leker fritt i mitt hår. Min tillvaro är inte min att detaljstyra. Min kontroll gäller bara mina egna reaktioner och hur jag önskar att förhålla mig till vad livet bringar mig. Det är det som är att skapa sin egen lycka. Inte att styra upp livet så att lyckan få plats. Skillnade på att jaga lyckans möjlighter att gro och att ta emot livets lyckomöjlighter är stor. Så väsentlig. Så ljuvligt. Ljuvliga opåverkade tillvaro. TACK!

Jag önskar alla denhär friheten. Allra helst önskar jag min mor den. För det värsta straff en människa kan drabbas av är, att vara fastlåst i kontrollens bojor. Det står klart för mig idag, att det är då man går miste om det vackra, varma och innerliga i livet. Livets tårta blir ett skådebröd bakom immigt glas. ALLA förtjänar den här känslan någon gång i livet, om inte genomgående i vardagen är rimligt.

Kramar från er Linni i etern med regn och rusk utanför fönstret.

Lunch är dagens enda mål; vegansk buffe. Det artar sig såhär väl på sikt.