Min värld kan de skyddas av ett staket?

[KURSIV]... jag som är så vaksam och rädd om mig själv. Låt oss även säga sårbar just då. Jag bjöd på min personlighet, lite sparsmakat. Ingen avsikt att något skulle vara något det inte kunde bli. Däremot har min misstänksamhet, min oförmåga till tillit spätts på. Jag är så innerligt rädd om mig, önskar att alla vara lika rädda om mig. Kan man vara för rädd om sig själv? Kan världen existera bakom ett stort staket, och skyddar staketet världen på riktigt mot allt farligt var än man befinner sig? Tänk att det jag ger inte är tillräckligt. Tänk att jag själv väljer vad jag tycker är tillräckligt. Rädslan för att inte passa in, inte vara tillräcklig och att bli bortvald för den jag är - den rädslan präglar mig, mina val och mitt vara. [FET]Är du tillräcklig och hur väljer du ditt umgänge?[/FET] Jag är mitt i en läroprocess, försöker lära mig att inte böja mig vid fotknölarna för att passa in vid varje vindpust. Det är att vara mig själv. Duga som jag är.[FET] Duger jag?[/FET] Att exponera sig. Att låta bli att vara till lags. Att våga känna tillit. ... ATT detta är ett stort projekt för mig är ingen hemlighet. Det som varit mest givande i mötet med Eli är att jag växt, jag står på mina fötter och böjer mig sällan för vinden, möjligen vid knävecken någon gång då och då. Det gör mig glad, att jag fått möjligheten att möta mig själv igenom Eli annan. Nordpolen och sydpolen kan tillsammans på något okänt sätt bidra till ekvatorns existens. Mittpunkten av mig, min värld där jag är en ö ibland de stora haven. Min världsbild prövas och klarhet skipas. Jag är min värld. Äntligen![/KURSIV]

Kommentarer

7 september 2011 11:51

Soldis

[FET]"Är du tillräcklig och hur väljer du ditt umgänge?"[/FET] Jag försöker välja mitt umgänge där jag känner att jag duger och är tillräcklig! Där jag är trygg och känner tillit! Jag är en sån som inte bara bluddrar på. En sån som inte pratar innan jag tänker. Önskar ibland att jag var mer en sån person som kunde prata på utifrån de tankar som kommer. Varför är jag då inte sån? Jo, jag granskar mig själv, och vill säga de "rätta" sakerna. Rädd för att inte duga, och då handlar det också om självkänsla. I det är det lätt att överprestera. Vilja mycket, göra allt rätt, ordentligt och perfekt! ALLA ska helst tycka om mig! Så är det för mig. Jag tränar mig i att prata spontant, och vara mindre perfekt, lite då och då! Det är det ända jag kan göra efter att jag börjat se och förstå den sidan hos mig. Och jorden går inte under av det har jag märkt! [FET]"Jag är mitt i en läroprocess, försöker lära mig att inte böja mig vid fotknölarna för att passa in vid varje vindpust. Det är att vara mig själv. Duga som jag är. Duger jag?" [/FET] Jag tror det är att vara sann mot sig själv när man strävar mot att vara sig själv. Och för mig duger du! Kram...Kram...
7 september 2011 11:59

linni

"ALLA ska helst tycka om mig" - tror att dem gillar dig även om du släpper på kontrollen gällande vad du säger och hur du säger. Vågar du testa ;) Det är inte lätt, men j[FET]ag är en sån som det bara bubblar ut förutom det som är privat och smärtsamt - där berättar jag knappt för mig själv. Jo, till er i bloggen berättar jag ganska naket men skyddar mig ifrån total utblottning.[/FET] " ...för mig duger du!.." det var riktigt vacker sagt! kram på dig Soldis!

Logga in för att skriva en kommentar.