Mobil

[KURSIV]På morgobkvisten är jag på väg. Åker spårvagn. Till jobbet. Tredje dagen på äventyret, "första veckan på nya jobbet". Varje dag är som att vara ute på vandring i okända miljöer. Nya vyer visar upp sig, jag står och fascineras av allt nytt, alla möjligheter och förstummad av det okända. Det okända blir känt med tiden. Att vara ny. Att få vara ny. Att få lov att fråga. Att vara berättigad nybörjarmisstag. Vanligen på ett nytt jobb presterar jag på max, 120% redan första dagen. Lär mig allas namn och slänger mig in i st okända. Jag visar framfötterna eller det ä snarare så att framfötterna visar mig för kollegorna. Med raska steg visar de vad jag går för. Först nu inser jag att framfötterna styrs av hjärnan. Kroppen har inte fått vara med. Min tid som ny, den hör gången, ja då låter jag kroppen gå före hjärnans. Jag blir trött, vågar stå upp inför mig mig, säga till mig själv; Du är ny och det är okej. Jag inser mig själv blir mer och mer mänsklig för varje dag som går. Älskar det. Det ä lättare att andas då. Första veckan består av mat, träning och jobb. Allt annat är bortskalat. Notera i vilken ordning min vecka erkändes innehålla, främst på prioriteringen av åtaganden. Jobbet sist. Det var något nytt och väldigt olikt mig! God morgon![/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.