Rik men fattig

Rikedom mätt i nära och kära. De som skänker värmamde kärlek. Tillför glädje. De som kryddar dagarna med omtanke. Stöttar. Ser. Omfamnar. Fattigdom i form av saknad av de som passerat i liv. Gått vidare till livets ände. De som lämnat en kall vind efter sig då de passerade gå. Själv fick jag kvar ensam stå. För snart ett år sen miste jag den siste av min egen nämaste jag hade. En person i en duo. En trygghet. Ett andningsrum när livet i övrigt pockade på. Min oas av kärlek. Min tillitskälla.

Jag har under fler år levt nära döden. Intill. Åskådat. Beskådat hur en sjukdom sakta äter upp en levande människa. Har genom mina älskade mött ångest. Uppgivenhet. Hopplöshet. Funnit förtöstan i bräcklig prognos. Hoppats på mirakel. Blivit emotionellt besegrad av verklighetens hård slag. Sorgen förlamade tillvaron tillfälligt. I livets slut får allt nya färg och form. Alla begrepp omformuleras. Att levande ter sig då slentriant. Överlevandet är det ända riktigt levande. Så vacker tid att inse livets värde. Samtidigt påkallas medvetheten att livet är förgängligt. Livet en tillfällighet att ta till vara på. En möjlighet att bejaka. Vikten av att leva blir sanningen om livet då.

Min fattigdom har gjort mig rik då livet värdesätts mer än någonsin. Väljer aktivt för att kunna leva. Vad gör er rika i era liv? 

Lördag på mitt kaffe, där sitter jag och skriver. Medvind kanske gör min bok till verklighet framöver. KRAM på er! //Linni