Salsa

[KURSIV] Jag har övergett mina fem träningspass på Friskis för en nyförälskelse. Sala. Jag föll pladask för atmosfären på dansskolan. Ambitionsnivån. Passionen. Danskursarna entusiasm. Så nerkärad. Rosa moln. Salalycklig som få. Så Friskis blir två och danskurs tre gånger i veckan. Nu har den där genuina glädjen fö träning åter infunnit sig! Min tröttsorsakade bristande motivation har uppenbart inte bara relaterats till en tungarbetsbelastning utan även på grund av att jag tröttnat på motionsformen som sådan. Måste känna efter. Hjärta. Får inte låta prestationen ta över. Hjärna. Får prestationen ta över känslan då förvandlas det roligaste roliga till ett krav. Krav förvandlas inte ovanligt (i min värld) till press och stress. Nu plockade jag upp känslan innan det blev stress. Jag kände leda av något indirekt slag. Ett steg i rätt ritning att lyssna på känslan före prestationen. Om jag bara kunde göra det inom mitt arbetsområde också, det hade varit guld. Där är det min pliktkänsla som utgör kraven. Kravet om att i viss mån klara ut det omöjliga. Jag vill inte misslyckas trots att förutsättningarna ligger till grund för att inte lyckas. Inte inte min kompetens. Inte min personliga lämplighet. Jag jobbar vidare på det. Ska tänka efter. Jag vill någonstans och inte ska jag bli sänkt på vägen tack vare min lojalitet. Tänker leva på salsalyckan hela dagen faktiskt. Min framgång i att känns efter. Godmorgon! [/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.