Skillnad på eget värde och medicinska värden...
Linnis värde har mätts i andras ögon. I andas mängd uppskattning. I kilon. I centimetrar. Inte minst mätt i prestation. Värdet av mig har speglats i hur väl jag faktiskt varit på ett specifikt sätt. Utifrån olika parametrar har jag bedömts. Jag har dömnt mig själv. Värderat mig godtyckligt. Oavsett mot vilka referensvärden har jag stället resultaten mot orimliga variabler som tycks överskugga och sällan tagit miljö och andra påverkande faktorer med i beräkningarna. Destruktiva svart-vita mätningar. Inga gråsozoner som skulle skänka en rimlighet i faktiska värdet. Linni 1.0 aldrig riktigt tillräcklig.
Det är svårt att finna sitt värde, sin rättighet till att vara värdig liksom att duga som man är om man hela tiden mäter sig mot annat än insidan mätt mot sina förutsättningar. Värdet av Linni kan jag i efterhand se rimligheten i att ställa mot faktiska förutsättningar som givits under uppväxten, den egna förmågan att balansera sin självkänsla och därmed luta sig mot tilliten i att göra sitt bästa är gott nog samt vad ork och verkan medför för påverkan. Detta hade genererat en kärleksfull värdeökning och ett gyllene egenvärde i bästa fall.
Dagen till ära får jag hålla till godo med mediciska värden. Av läkare värderad hälsa. Fysiska hälsan nedbruten i digitaler, värden och siffror som vittnar om hur min viktresa har påverkat min. Rena examninationen. Allt som allt, hur väl har jag lyckats att förändra och behålla värden
Viktnedgång: -37kg.
Förlorad muskelmassa. -9kg
Midjemåttsminskning: -40cm
Metabolisk ålder: -12år, min egen ålder numera.
Ligger inom normalvariabler för vikt, ligger långt under gränsvärden för mängd fett runt inre organ och över högsta värdena av muskelmassa.
Sällan har jag kännt mig så värdefull. Värdefull att kunna leva länge och väl. Värd att fortsätta ta hand om. Värd att fortsätta vilja väl och kämpa för att må väl. Kroppen hänger med själen. Beröm som att det inte får som lyckas såhär väl. Tack dansen. Tack sunt förnuft. Tack fokus oavsett utmaningar. Tack Linni för att du helhjärtat har ställt upp för dig själv och satt en prioritering att göra något för mig själv och det gav gott resultat. Det finns inga genvägar oavsett metod. Kämpa hårt kära matdagbokare och var snälla mot er själva på resans gång. Snäll innebär i min mening, att ta ansvar för val och välj att möta utmaningarna i att se vad som utgör hindren för att kunna lära er att klättra över eller riva dem.
KRAMAR
från stolt Linni
Gillar
Kommentarer
-
Fint skrivet och fantastiska siffror. Stolthet är en vacker känsla som jag hoppas du får vara kvar i länge, länge.
-
Molnbär: det där med att vara kvar i stoltheten får man nog att kämpa med... Är du också stolt och vandrar runt i den känslan ibland? Hoppas det. Kul att du gillar det jag skrivit.
Logga in för att skriva en kommentar.