Stress smakar illa...

[KURSIV] maten går inte att äta. Energiåtgång varvat med apati gör att födointaget helt går om intet. Oklokt, osmakligt och äcklande. Stress är lite bitterljuvt på något sätt. Sådan tur att jag har matlåda så att jag slipper att gå på tomgång när jag far fram i mitt dokument. Tre mål mat, varpå målen inte är så kloka, eller klokt disponerade över dagen. Idag är det uppsatsfokus - å en dålig matdag kan det faktiskt få lov att kosta. Min handledare uppmanar mig till att inte peta i det skrivna, svårt att låta bli. Extra insatt studiedag i morgon - ångestdämpande för någon sekund sen är det tillbaka till default mode - ångest, press å stress. Vill ni veta det sjuka i alla detta, trots att jag sitter med ångesten, gråten i halsen och har fått schemalägga min natt för att ens ha ens chans att ro detta i land - men jag ÄLSKAR denna känslan. Hur kan detta vara möjligt? Kan det vara så att ångest, stress och förtvivlan har varit min hemvist så länge att jag tror mig vara trygg i denna miljö? [FET]Jag kanske är en stressjunkie ändå?[/FET] :( Äckligt beskt kaffe intages nu för att kicka igång koncentrationen för kväll-natt- morgon-lunch till inlämningen. KRAM er egen stressjunkie Linni[/KURSIV]

Kommentarer

22 maj 2011 19:19

captainC

Inte stressjunkie tror jag, men du känner dig säkert hemtam där om du haft så länge. Men du identifierar det nu, och då kan du jobba med det. Ett litet, litet tag till bara, sen är det en stressing avklarad. Du klarar det Linni, HEJA!
22 maj 2011 19:57

daggan1

Lycka till! [FET]PEPP[/FET]

Logga in för att skriva en kommentar.