icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Linnis blogg

Kalorisnål 2576811
Min väg mot att bli frisk från stress, må bra inifrån och ut - god hälsa!
Med att må bra innebär att minska kraven, förebygga, minska stressen och återfå kontrollen över min vikt.
Vägen är inte spikrak och inte enkom steg i rätt riktning mot målet, vägen dit ser jag som en lärorik och tuff promenad.

Huvudsaken är enligt mig att man är på väg och att det är ett steg i rätt riktning i sig som gör mödan värd.
Steg läggs till danssteg, nu är det bara resten kvar mot god hälsa.
20 oktober 2010 13:11
2

Under sex år, vad hände egentligen med min vikt?

Det enda jag märkte var hur vågen ökade parallellt med stressen. Jag hade svårt att äta, hoppade över måltider, blev sällan hungrig men åt för att jag skulle. Är strikt uppfostrad där matklockan varit central då en ätstörning legat latent i familjen. Jag vägde ingenting och mådde bra, och har största delen av livet pendlat mellan 45kg och 50kg. 

I efterhand vet jag att jag verkligen inte mådde bra, kring all stress,  kring mattider, prestation och krav som jag lärt mig att jag skulle leva upp till. Allt detta kan sammanfattas med kronisk stress under många års tid och vid påbörjandet av mina universitetsstudier eskalerade allt och jag maxade min stress. Vilket på vågen under första årets studier visade sig genom 25kg uppgång (vilket ökade stressen ytterligare). Jag styrketränade, åt slaviskt och pluggade som en beng. Mådde dock psykiskt dåligt och fick hjälp med att kolla över min kost etc. Det man inte tänkte på var min stress, alltså grunden till viktuppgången. 

KBT har fått ordning på en del tankar, men fortsätter på egen hand bearbeta hur min kropp kom i sån obalans. Nu vet jag att jag under stress krånglar med mattider, stressar upp mig för att jag missar mattider, äter för lite, för mkt, för sällan, blir sen riktigt hungrig i huvudet för att jag inser hur kasst jag ätit fast magen inte är det -
> ger för mkt födointag eller främst fel födointag Total ångest.

Matdagboken, så vilken räddare i nöden. Jag äter när jag är hungrig.
Äter långsamt för att känna mättnad och känna efter hur det känns när jag äter.
Efterson jag inte är en söt utan en salt tjej så är det inte så svårt att bara äta klokt, beräknade portioner, ingen stress över hur ofta jag äter. Jag äter när jag känner att jag är hungrig, varken mer eller mindre och blir på så vis inte utsvulten varken i mage eller huvud.

S T R E S S - ingen sa att man kunde stressa sig så maxat att man stressar sig själv till den milda grad att man inte rår på varken hälsa eller huvud? Vilket leder  till ett osunt levene och osund vikt. Att huvudet måste först hänga med sen kan vikten hänga på, det  har jag hört många gånger under mina stress år av alla tänkbara.  Idag är första gången som jag på riktigt fattat kopplingen.

En skön känsla över den insikten.
Skickar många kramar till alla duktiga som kämpar mot sina mål med taktfasta steg.

KRAM

Kommentarer

  • 20 oktober 2010 14:02
    Jag vet också vad stress kan göra med kroppen. Jag jobbade både natt och dag ett tag. Var mkt stressad, sov dåligt och hann aldrig äta. Men jag gick ändå upp i vikt och det satte sig på magen! Stresshormoner ska man verkligen försöka undvika! :/
  • 20 oktober 2010 14:35
    Ja det är inte så okomplicerat det där med stress, så som jag mitt i det tuffa trott. Har du det bättre med stressen nu? //Linni

Logga in för att skriva en kommentar.