Upp och hoppa - klockan är långt ifrån åtta!

[KURSIV] vaknade tidigare än klockan, ja halv fem men kämpade aktivt med att slumra om. Utan frukost sitter jag nu på pendeltåget på väg mot jobbet för en produktivdag. Skriva klart det som jag skjutit framför mig i flera veckor. Möte ska hållas men det blir säkert trevligt och bra. Igår var jag inte så kaxig. Jag kände mig misslyckad, ledsen och stressad. Efter stödsamtal med far och med underbara vänner somnade jag tillsist hyfsat tillfreds. Efter en "god nattsömn" vaknade jag full av liv och energi idag. Stress gör mig trött och ledsen. Tillskillnad mot för några månader sen kan jag prestera under stresspåslag. Detta skall jag vårda med förnuft så att jag håller hela sommaren, livet och för alltid. Jag vet att jag kan pressa mig till att inte sova, äta eller känna något. Jag kan om jag driver mig själv riktigt hårt faktiskt vara en Robot men det är inte the way to go anymore. Med skräckblandad förtjusning ser jag förändringar, mänsklighet och ny målmedvetenhet i min vardag. En fin vän sa att hon är stolt över mig, det värmde. För första gången ser jag vad hon faktiskt kan tänkas vara stolt över! Det borde vara ett steg i rätt riktning mot att själv kunna känna stolthet kring den egna prestationen.... -utan frukost sitter jag och är ganska nöjd med tillvaron trots allt en tisdag som denna! Önskar er en trevlig tisdag! Kram[/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.