Vår vardag är inte som vår gårdag

Förändirngarnas vinder blåser in i takt med våren upptinanande vindar på vår frusna nordiska jord. Vår vinter. Vinter vår.  Ljusare dagar. Soligare timmar och kvittriga fåglar. Förväntningarnas tid, vakar in sommaren, grusas med de kalla coronavindarna som far in över oss, vårt samhälle och allt vad vi byggt upp. Vår hälsa är högprioriterad. Andras hälsa. Varandras hälsa. Vi värnar om människan. Människan på jorden är utsatt, sårbar och ett mål att pricka. 

Virus. Epedimiera. Mänsklighetens hälsa är hotad. Allas våra tankar måste fokusera lite ovanför den egna horisonten. Det blir så tydligt att var och en har ett ansvar genomtemot sig själv med också mot andra. Våra gränser flyttas fram. Den privata sfären är privat men en del av en helhelt. Genom att aktivt tänka på egen hälsa tänker man på andras hälsa. Genom att stannan inne han fler må väl. Tänk att värlen kom som mycket närmare, utsträckta händer mellan länder för att hitta en lösning. Solidastiskt. Samtidigt egoistiskt. Samlad kraft mot ett yttre hot, som handlar om samma intitiala vinst, hälsa och välmående.

I dessa coronatider behöver man påminna sig själv om:

-solen skiner och våren nalkas oavsett corona.

-det vackra i naturen, den fina relationerna och den lugnare takten i tillvaron måste tas tillvara på.

-genom att vara förnuftig och följa rekommendationer bidrar vi alla på ett bra sätt.

Tipset som jag själv följer är:

Ansvarsfullt men en viss måttfullhet i informationsmatning rörade corona, nyheter och diskussioner - annars blir denna vår för betungande. 

Ta hand om er!

kramar å pepp från mig