Vad brinner? Vad glöder?

[KURSIV] Vad gnistrar likt tomtebloss? Vad saknar ens egentlig antändningsrisk? Vad som kräver en tvättäkta brandutryckning och vad som bör avvaktas och vad som kan lågprioriteras är en vardaglig avvägning. Väger på guldvåg. Inget är så bråttom så att det måste lösas på stunden. Det som behöver lösa sig det löser sig alltid. Verksamheten får inte falla samman för att jag inte är på plats. Jag vill vara ett stöd inte en stöttepelare. Jag vill bistå men jag vill inte stå bi i alla väder. Jag är inte en bekvämlighet utan vill vara en resurs för min personal. Ingen morsa, ingen dadda utan en chef, en rygg att luta sig mot när det blåser hårt och kallt. En ledare som inspirerar, utvecklar och lyfter fram stället för att curlande, kontrollerande och bärande. Min profession och min yrkesroll - jag försöker hitta min plats och ett framgångsrikt förhållningssätt till mig själv, mina kollegor, min personal liksom mina arbetsuppgifter. Min stress och din stress måste tydligt särskiljas för mig själv. Jag klagar eller gnäller sällan. Jag hanterar, förhåller mig till och överväger. Är inte impulsiv och oigenomtänkt, analyserande och trygg och tillsynens säker i mina beslut. På jobbet är jag den raka motsatsen till den jag är privat. Häftigt att inse detta en måndag på väg hem från jobbet. Kontoret lämnade jag med ett skrivbord fullt med to.do-postits. Listor som för vänta till imorgon. Göromål som inte högprioriterades att färdigställa dagen till ära. Jag är inte helt matt, trött men inte slutkörd. Rent samvete trots att skrivbordet lovar sysselsättning imorgon, det stör mig inte ett dugg. Nöjd. Huruvida det blir träning idag vet jag inte, min ömma höft får kanske avgöra det. Behovet av matlådetillagning väger också in valet om träning faller ut eller ut idag. Godkväll på er Gott folk! Kram Linni[/KURSIV]

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.