nej nu får det vara bra....
Jag vet vad jag gör för fel men har inte kunnat bryta det. Jag äter lagom mycket mat men det är det jag äter mellan måltiderna som är boven i dramat. Alla kakor och söta saker som slinker ner allt för ofta. Nu har jag hamnat över 90 kg sträcket och det känns inte så bra.
Min plan nu blir att ta minst en promenad om dagen utöver vanlig träning och att se till att jag gör något annat än att tänka på att jag är sugen på att äta. Jag är trött på att svika mig själv hela tiden. Vilket jag alltid gör eftersom jag är lite av en perfektionist. Jag sätter alltid för höga mål och krav på mig själv. Men sen ett halvår tillbaka försöker jag jobba med detta och tänka på att belöna mig själv även för små saker. Kanske låter töntigt och fånigt men det funkar för mig och för många andra i samma situation. Det handlar om att höja sitt eget värde på sig själv. Har hittat en bra bok som hjälpt mig att tänka rätt och se vad mitt problem är.
Nu ska jag nog ta en promenad i solen.
Kommentarer
-
Jag vet hur det är när handen är i kakburken eller godisskålen, helt plötsligt har man munnen full med godsaker ibland hinner man inte ens tänka för ens man har pulat munnen full.
-
Jag tror man behöver ngn form av dead-line. Som det är nu har jag märkt att det är alldeles för lätt att stoppa i sig den där kakan eller bullen och tänka "äh det är en dag imorgon också - jag kan börja skärpa mig då". Jag behöver ngn ytterligare motivation som gör att dagara att gå ned på inte känns oändliga vilket gör att man skjuter upp det hela tiden... Nåja...jag vet hur det är att ständigt bli bevsiken på sig själv :/
-
Tycker inte alls att det låter fånigt eller töntigt. Att ändra ett beteende är bland det svåraste som finns, så små små steg i taget tror jag fungerar i långa loppet. Pepp till dig i massor.
Logga in för att skriva en kommentar.