Joooråååsåattteeeee!!!!

Jaa, joo, ja hur blev det nu då? Nä! Vi pratar inte om det:) Husägare nuförtiden och stormtrivs med det. Men maten, motionen??? Näää! Men nu böjar det om tänkte jag. Har kommit på att jag nog tröstäter. Har inte trott det faktiskt. Men sen jag kraschade i februari och gått hos psykolog så inser jag att jag mått lite på gränsen länge. Haft utbrännings/depp symptom nästan sen stora föddes (eller snarare sen han va 2 mån och mina föräldrar skiljdes på det mest smutsiga vis du kan tänka dig, fy fan) och för att få min av nån anledning så jäkla viktiga "vila å sitta i soffan o slappa" stund när barnen sover så äter jag godis/glass samtidigt. Bara äter och känner inget på nåt sätt. För jag blir så rastlös liksom. Faaan va jag klandrar mina föräldrar för hur dom hanterade saken. Faaan va jag mår piss när jag tänker på hur jag mått sen dess och hur jag kunde haft en annorlunda mammaledighet med min stora älskade A. Faaaan för dem, ändå älskar jag dem, underbara mamma och pappa, som bara gjorde sååå fel. Ja en liten fin analys där. Skulle varit duktig idag, men godisrestera åt jag upp och nu tänker jag att i morrn blir en annan dag. Så vad säger ni? Ska vi hjälpas åt att det i morrn blir en nyttigare och hälsosammare dag? På nåt sätt skulle d kännas som en revansh att gå ner i vikt. Vet inte mot vad. Kanske bara för att visa mig själv? Tycker inte om att jag gör det här dåliga mot mig själv för att jag egentligen mår dåligt över nåt annat som blivit fel (päronen igen). Nä det ska dom fan inte få (inte för att dom vill att jag är överviktig). JAG ska styra över mig själv. JAG kan bestämma mig för att göra MIG SJÄLV EN TJÄNST!!!! (å ang mammaledigheten med stora, den va underbar oxå, helt underbar. Men jag hade ingen ork eftersom allt gick åt till att ta hand om mammas o pappas skiljsmässa, så mycket amma på sängen o i soffan blev det, men mysigt ändå var det). Gokväll!

majsan82s blogg

Joooråååsåattteeeee!!!!

Kommentarer