icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

maran57s blogg

99.7 kg 72 kg 692
Våran strävhåriga tax Max. Blev 14 år. Vi har haft 3 strävhåriga taxar. King, Tuffa och Max. Till jakten. Maken har varit jägare. Därav jakthundar.
Vi hade en stor gård på landet Rådmansö tidigare. Nu har sonen tagit över hela gården, eftersom maken blev sämre i sin Parkinson. Han kunde inte gå med rollatorn på landet och med fallrisk. Själv har jag jobbat som usk på ett demensboende i Danderyd. Så där har man sett flera med Parkinson. När man slutade sitt pass så kunde man stänga dörren och lämna jobbet bakom sig och åka hem. Men när maken blev sämre så hade man "jobbet" dygnet runt. De sista 2 åren han bodde hemma (jag var redan pensionär) så gick jag in i min gamla usk roll för att ta hand om honom. Med påföljd av att jag gick in i den berömda väggen. Hösten för 2 år sen exploderade jag 3 gånger. Hotade med att Flyttar inte du så flyttar jag och de långt åt helvete. Jag var rädd, arg, ledsen allt på en gång. Då hade han ramlat flertal gånger. Jag kunde knappt gå ut för att tänka och grubbla över - ramlar han nu. En helvetes tid var det i alla fall. Biståndshandläggaren fattade inte vad jag menade när jag sa att maken måste flytta till ett boende fort som fan. Jag ringde till henne 3 gånger med långa svordoms haranger för att hon skulle fatta.
Jo, han fick komma till ett boende i vår stad.
Mina symtom var kraftig stresspåverkan med kraftig vinglighet, yrsel och tyngd över huvudet. Efter1,5 år försvann symtomen. Bara lite vinglighet kvar, balans träning och går med stavarna.
Under dessa år gick jag upp många kg. De ska nu ner.

En stor saknad är ju landet. Där vi födde upp vita kalkoner, får och grisar. Vi slaktade och styckade själva plus de vilda som maken jagade.