icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Tror inte på rivstarter eller modedieter.
Ät allt men i måttliga (små) mängder. Ja, allt utom godis o kakor, sådant försöker jag hoppa över till vardags.

Lära sig belöna/trösta sig själv med annat än ätbara saker är viktigast!
21 oktober 2010 18:14
1

...jag tror...


Efter att ha läst bloggar och inlägg på forumen att vi måste vara mer snälla mot oss själva - men mer bestämda också.
Det är så lätt att hamna i en spiral som slutar med "jag klarar inte det här, lika bra att skita i det".
Alla "misslyckas" ibland, men t ex att straffa sig själv med svält efter en frosseridag är ju lika dumt som att frossa från början. Bättre är att bara strunta i felsteget och börja om. På't igen, bara!

Min metod passar inte alla, men jag tror på små förändringar som man bygger på efter hand. Så att man ändrar sina vanor, inte bara får en tillfällig dykning på vågen. Andra mår bra av kickstarter, men jag tror på att se på lång sikt, att hitta ett sätt att leva mer hälsosamt.

Jag hade hamnat i en situation där nästa steg var att inte kunna köpa kläder på en vanlig butik, utan bara leta bland större storlekar. (Större än 46 alltså) Jag var redan där och nosade. Jag kunde inte gå i trappor utan att knäna sa ifrån, och blev andfådd av ingenting.

Det första jag gjorde var att sluta med sötsaker och kakor, det gjorde jag tvärt. Sedan började jag promenera. Lite i början, mer o mer så småningom.
Sedan räknade jag ut hur mycket jag faktiskt åt och, jodå, nog åt jag nyttiga saker mest... men säg så här: En skogsarbetare hade kunnat bli mätt på mina portioner.
Det hade jag inte fattat, att jag åt som en stor grov karl.
Så jag började med att hitta en normalnivå, och redan här kunde jag se resultat på både kläder och ork.
Först därefter började jag "banta", med den enkla max X kalorier per dag. Och frukost som start på varje dag. Det lyckades inte alltid, men sakta men säkert tog jag mig ner 12 kg.
Vid mina delmål gjorde jag uppehåll och åt på normalnivån en månad.
Efter målgång har jag i princip hållt mig +- 2 kg från min målvikt i fem-sex år utan att räkna. Med nya vanor som stannat, eftersom jag gav mig själv tid att vänja både hjärna och kropp. Och att lära mig att tycka om att röra på mig!

Så nu när jag efter en jobbig period åter behöver justera vikten en aning neråt, går det faktiskt lätt.

Men min regel nummer ett:
Du är värd ett hälsosamt liv, därför är det ingen uppoffring utan en gåva att ge dig själv nya vanor.
Nummer två:
Straffa/trösta inte dig själv med svält.
Nummer tre:
Belöna/trösta inte dig dig själv med att äta eller dricka.

Seså, minerva, ut på en promenad nu! (Belöning, inte straff!!)
Basta! ;)


Ps. Jag har insett att min värsta period är när jag går hem från jobbet, alltså lägger jag in ett mellanmål strax innan jag går hem, ett försenat em-kaffe. Banan, macka eller lite yoghurt, kl 15.30-16 ungefär.

Kommentarer

  • 3 november 2010 21:44
    QuDot
    Låter mycket förnuftigt, både de tre reglerna och det där extra mellanmålet på eftermiddagen för att bemästra en fallgrop! smart tjej :)

Logga in för att skriva en kommentar.