Bulltankar i all min ensamhet
Det har gått bättre idag, de kvarblivna kakorna följde med herrn till jobbet och cornflakesen är slut så det kan inte bli några spontannya frestelser heller. Har precis öppnat första sidan av Allen Carr's bok "Äntligen äter jag vad jag vill" (ni vet den dära gubben som skrev "Äntligen icke-rökare" eller vad boken nu heter). Han påstår alltså att jag ska kunna äta hur mycket jag vill av min favoriträtt, hur ofta jag vill och ändå väga vad jag vill. Yeah right! Nej men jag ska försöka att läsa skiten med öppet sinne och gå in för att han vet vad han snackar om. Eller jag vet inte, jag är nog bara heldesperat efter alla metoder som finns för att komma ur den här jäkla fat-suiten nån gång. Helst vill jag ju ha en snabb quick fix men jag vet ju logiskt att det inte funkar på det viset.
Suck, jag känner mig bara så uppgiven för tillfället. Mat har ju varit min lindring, min snuttefilt och helyllekompis ett bra tag nu. Jag har ätit när jag varit glad, ledsen, ensam, uttråkad och arg. Jag har ätit när jag lyckats med nåt och när jag misslyckats fatalt med nåt. Efter sex, innan sex och helt plötsligt orkade jag inte med sex längre så då åt jag istället för sex. Men jag har ju fattat nu att jag mestadels inte ätit för att jag varit hungrig som borde vara den starkaste anledningen utan grej efter grej har slunkit ner i samband med olika sinnesstämningar eller bara för att liksom. "Fan, jag har inget att göra. Då äter vi lite vett ja!" Jag har nog inte känt hunger på över ett år tror jag! Jag bryr mig inte ens om att känna smaken utan allt ska bara ner så fort som möjligt. Bedöva, bedöva, bedöva. "Fan vad tjock jag har blivit. Det tar vi en pizza på!" Bedöva, bedöva, bedöva.
Jag längtar efter att njuta av en sinnessjukt god måltid igen. Som smakar så jäkla bra eftersom man väntat och längtat och omsorgsfullt lagat med lite småhunger i magen. Och att kunna unna mig några godisbitar eller en bulle (läs EN, inte tjugo) efteråt bara för att det är gott, utan att behöva moffa i mig en hel påse på mindre än två minuter. Det vore grejer det!
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.