när döden knackar på dörren...

Beklagar ve[KURSIV][/KURSIV]rkligen min kära väninna som vakar över sin far nu. Detta lidandet som det innebär och att veta att det inte finns någon återvändo. när hon ringer då vet jag att det är slut och att hon är plågad, uppgiven oerhört tom och så klart fruktansvärt ledsen. Jag gråter och kan inte fatta varför vi ska behöva uppleva sådant här samtidigt glad att det blir planerat och att de hinner få säga adjö. lider med er. styrkekramar i massor. vet inte hur jag ska kunna se lpågan i dina ögon eller smärtan inom dig men vet redan nu att på något sätt klarar man av det. du kommer leva med én saknad men du lär dig leva. jag är jätteorolig för hur jag ska klara ta emot dig men någonstans fixar det sig. Jag kommer klara av att trösta dig och få dig känna dig lugn till mods. Kram på er alla starka som klarar av att ta er igenom sådant som är så skrämmande. Ikväll när mitt ljus brinner för min kompis pappa tänker jag på alla dom upplevt detta.

Kommentarer

29 mars 2012 21:49

Mallag

Behövs inga ord, bara finnas där <3 kram malin

Logga in för att skriva en kommentar.