Måste bara dela med mig av
Kommentarer
-
Ska vi komma och hjälpa dig? Jag är rätt händig när byggnadsarbetaren jag lever med kommer och stör mig. Jag tar med kupoltält och trangiakök så märker du knappt av mig :) På allvar! det är kanske hos dig vi ska ses? Och hugga i lite?
-
hi hi Visst får ni komma hit men om jag ska vara ärlig så är det just dom sakerna jag inte vill ha hjälp med för det är roligt däremot hushållsarbete ughhh dödligt tråkigt. Men skulle ni titta hit någon gång så har jag ju fått en husvagn av mina föräldrar och dessutom har jag en gammal husbil som duger att sova i så det finns husrum i avskildhet för alla smaker
-
Då ska vi inte ta ifrån dig den glädjen. Det där känner jag igen. Jag har alltid varit jättehändig och trivts med att göra grejer som blir bra, och ibland inte perfekta. Men konkreta påtagliga resultat som krävt en del tankearbete och krativitet och problemlösningar. Så kom armeraren in i mitt liv. Och helt plötsligt fanns det inte plats för mina trevande försök. Vi har haft en hel del diskussioner om det. Och det handlar mycket om att jag ska ta min egen plats. Men det är inte hela sanningen. Nåja, det där är en diskussion för sena nätter :) Hushållsarbetet får du behålla :) Det är den formen av arbete som INTE faller sig naturligt för mig. Allt kräver aktiva beslut: NU torkar jag av diskbänken, NU går jag ut med soprna, NU tömmer jag diskmaskinen, NU lagar jag mat. Osv. Och jag rkar inte tänka så så ofta, så det mesta blir SEN :) Jag antar att många skulle döma ut mitt hem som snuskigt :/ Och jag måste alltid tokstäda när det ska komma nån. Och jag avskyr när folk står på trappen och "bara hade vägarna förbi". Fy fasen. Där knatar man ner med försvaret på hatthyllan och dammråttor överallt och ostädad toa och diskbänken full med disk.... Låter som ett bra pang med chambre separe båda här och där. Vi får se när jag "bara har vägarna förbi" :)
-
hi hi förstod att det inte skulla falla frun i smaken. Jag känner igen din beskrivning av dom aktiva valen och mm dom blir inte så ofta. Har försökt lägga över en del till mina inneboende men dom har ungefär samma förhållning som jag, det ligger väl i generna fast jag trodde att från min sida var det protest. När jag växte upp bytte min mamma gardiner en gång varannan vecka ett tag och då putsades det fönster oxå. appropå gsrdiner Jaropi så har jag en bekännelse. Jag skojade inte sist vi pratade gardiner och jag har fortfarande julgardiner i ett fönster oops....
-
Jag fick ner julgardinerna på skärtorsdagen och har inte fått upp några ersättare än. Jag vet inte var min ovilja kommer ifrån. Mamma var ingen tokstädare. Snyggt och rent, men inte pedantiskt. Utom när vi skulle åka på semester, då var hon tvungen att storstäda källaren ifakll det skulle börja brinna. Så att brandmännen inte skulle tycka att det var skitigt. Inte undra på att man blivit som man blivit....
-
Jag skulle aldrig få för mig att åka hem till någon för att sköta hushållsarbete. Däremot brukar jag ju ta rätt på skiten efter mig då jag besöker folk.
-
Det är en sak med städning och sånt som jag kan avundas andra och det är att dom flesta verkar så nöjda när dom städat klart och fått fint. Men jag känner inte så jag ser bara att jag snart måste börja om igen för det håller ju så kort stund.
-
Så gör jag med. Och jag blir vansinnig när folk kommer hit och tycker att de ska hjälpa till med det ena och det andra. Det blir så snurrigt i mitt huvud då. Jag vilar när jag är på besök och förväntar mig att jag ska få ta hand om folk som kommer hit. Så vill jag ha det.
-
Just så!!! Och jag har en kompis som städar hela tiden utan att tänka på det. Och när man är hos henne sä måste man tänka efter om hon gör det eller inte. Det liksom bara sitter i hennes naturliga rörelser. Sån skulle jag villja göra. Och hon dömer aldrig mitt hem. Det brukar vara renare i köket när hon åker än när hon kom. Och det har inte ens stört mig - hon bara är!
-
Ja även om det kan tyckas lite ( hmm) stökigt så avskyr jag då folk lägger saker så jag inte hittar. Att leta grejer hemma gör mig galen.
-
Jajamensan, hade en jobbarkompis som i all välmening städade mitt skrivbord en gång. Det kan jag lova att hon aldrig gör om! Och bara det att maken snurrar runt med grejerna när han tömt diskmaskinen som gör att jag måste leta igenom hela köket mitt i matlagningen, Grrrrrrrrr!
-
Nä folk som dömer är jobbiga men som du säger så kan man få lite panik vid spontanbesök. Tog förresten och gick och presenterade mig för grannen häromdan. Eftersom valpen sticker in på hennes sida ibland och katten så tyckte jag det var lika bra att få det gjort. Men jag bjöd inte hit henne på fika men stannade och pratade aldeles för länge gjorde jag naturligtvis. Man försöker dölja det där med att man inte är så noga att umgås. Men samtidigt så var det en rar kvinna och det kan ju vara bra om man behöver någon hundvakt nångång. Nu ska jag ta och åka och hämta min stora tjej som är på muckmiddag. Hon går ut nian nu. Va rädd om dig Bummlan !!!!!
-
Precis, pratar för länge gör jag med. Därför bäst att hålla sig undan! Kör försiktigt och var rädd om dig och bestäm dig i vaket tillstånd hur du ska agera när drömmen kommer. Tills slut hjälpte det mig. Jag backade inte, utan gav igen och tog kontroll! VAr rädd om dig och sov gott!
-
Gud va ni skriver. Men min bekännelse är! borta kan jag gärna ta tag i hushållsbestyr men även o snickra o dona jag tror vi blir ett bra gäng me allt som hör till.
-
Jag tror också det. Tre kloka kvinnor med huvudet på skaft och med förmåga att se det dråpliga i tillvaron. Fint blir det :)
Logga in för att skriva en kommentar.