läkningsprocessen

Jag har egentligen inte allt för mycket att blogga om, händer ju inte så mycket här just nu, dock känner jag mig själv ganska bra och trots dessa ord lär mitt inlägg bli långt ändå haha. Operationssåret läker fint, har faktsikt varit lite nojig över läkandet för läkaren nämnde att det fanns en liten pyttechans att det blev komplikationer med läkningen, så jag har mer eller mindre medvetet bara gått och väntat på att detta skulle ske, men nu är det snart läkt och inget konstigt har hänt, skönt att något kan gå smidigt. Läkningen av bröstbenet går som det ska det med, känns lite enklare att andas nu tycker jag, om det är så eller bara att jag helt enkelt blivit van att det gör ont när jag andas kan jag inte svara på riktigt, men i vilket fall som helst så är det bättre. Hosta är däremot fortfarande en mindre form av tortyr. Det jobbigaste är dock inte smärtan, utan att jag inte får lyfta saker osv, det skulle ju kunna ses som en fantastiskt tillfälle att bli ompysslad, vilket det är med, men att ha en 6 månaders son samtidigt som man inte får lyfta eller belasta bröstkorgen kan vara väldigt frustrerande. Det är inte så kul att inte kunna gosa med honom som jag skulle vilja, och Charlie var lite kinkig de första dagarna jag var hemma. Men han fann sig ändå ganska snabbt, även om han ju inte kan gosa i min famn så har han kommit på att han kan krypa ihop intill mig och gosa ändå. Sådan mor sådan son kanske man kan säga, då jag brukar göra just så med mina nära och kära. Elias är till stor hjälp, inte enbart för mig utan även för Gustav, för man behöver väl knappast vara raketforskare för att förstå att han haft det väldigt jobbigt under min vistelse på sjukhuset, och den oron han haft har gjort att han inte kunnat sova, förståligt självklart, i omvänd situation hade jag också varit sömnlös utan tvekan. Så tack vare Elias så har Gutav fått en chans att få sova ikapp lite, då Elias tagit hand om Charlie som är väldigt morronpigg av sig. Elias funkar som en liten hustomte här hemma, eller som ett hembiträde :P Det är verkligen helt fantastiskt att ha en vän som ställer upp till 100% i vått och torrt. Men hur tusan tackar man en person som ställer upp så som han gör, jag skulle vilja ge honom hela världen, men världen är inte min att ge bort tyvärr. Jag och Gustav har pratat om det fram och tillbaka, men hade inte kommit på hur vi skulle kunna visa vår tacksamhet för det han gör. Men så igår löste det sig av sig självt, sånt gillas :), Elias flickvän kom lagom till vi skulle äta middag så vi åt allihop tillsammans och de berättade att de funderade på att resa till hösten. Jag och Gustav bara tittade på varandra och var överrens direkt vad våran gåva till honom skulle bli. För ja som sagt vi kan inte ge honom hela världen, men vi kan ge honom chansen att få se en bit utav den. Så efter ett snabbt överläggande med Gustav så avslöjade vi för Elias och hans flickvän att jag och Gustav kommer stå för flygresan och hotellvistelsen dels som tack för att Elias ställer upp för oss nu och dels för att de båda fyller 20 under året. Jag höll på att bli orolig över Elias reaktion när vi berättat det, för han spände ögonen i mig och sa Fan vad elakt av dig Thea, jag satt som ett levande frågetecken kan jag avslöja innan han log stort och sa att ge dem en sådan present och de inte kunde krama mig hårt som tack var snudd på elakt haha. Känns som jag kan stå ut med att vara elak helt klart, och de båda lovade mig världens längsta kram så fort mitt bröstben tål det. Och jag förutspådde rätt i början om att det skulle bli ett långt inlägg trots att jag påstod att jag inte hade så mycket att blogga om :P Tänk om jag haft massa att blogga om, då hade ni varit fast med att läsa min blogg till midnatt ;P Thea

Kommentarer

22 januari 2014 17:16

SandyC

Underbart att du har en sån relation med Linus bästa vän. Det gillar han nog. :) Och det låter som en jättebra present. Har du kvar din hjärtstartare eller behöver du den inte längre nu?
22 januari 2014 12:38

svalu

Alltså Thea, jag kanske är blödig, men jag blir ta mig tusan tårögd när jag läser om din och familjens förhållande till denne Elias och hur ni vill tacka honom. Det gör gott att veta att godhet finns. Ha det gott allesamman.
22 januari 2014 13:08

Flamenco

Här har du en till som blir tårögd - ni är f-n i mig underbara allihop! Sajberkram på dig *hehe` den gör inte ont i bröstebenet heller :-)
22 januari 2014 14:27

schnork

Nu sitter jag här på jobbet och är rädd att jag börjar gråta så kunderna undrar vad jag sysslar med. Sitter ju iofs inte mitt i smeten men tillräckligt nära för att dom skulle undra vad jag gråter för. :P Kram på er alla!!
22 januari 2014 14:27

FrånNu

Så skönt Thea att Du blir starkare och bättre! Hur var det nu....hade de hittat "felet" och är det nu åtgärdat så du kan slappna av lite mer när du väl är piggelin igen? Jag blir också (som de andra) väldigt berörd över den värme som Ni har omkring Er - kanske är det "någons" sätt att skicka ut en livlina i allt tungt som Ni gått igenom. Kram till Dig och hela "gänget" i Din närhet!!
22 januari 2014 18:52

mosel

Vad skönt att du mår bättre och bättre för varje dag. Det är så roligt att höra att det finns sådana härliga människor som Elias. Han är otrolig. Krya på dig. Kram på er allihopa.
22 januari 2014 20:34

Rutgun

Jag tror att din bror Linus sitter och ler i sin himmel och gläds åt att hans vän Elias och du och din man har så goda relationer.
22 januari 2014 21:18

thea77

Svalu:Ja blödiga är vi nog alla mer eller mindre. Choklado: Nä cyberkramar är helt klart att föredra just nu, med sådana kan man kramas hur hårt man vill. Schnork: Oj ja gråta på jobbet kanske inte är det bästa, speciellt inte om någon oroat frågar hur det är och man får svara med att man läser en sak på nätet :P FrånNu: Ja felet bör vara hittat, något fel på en hjärtklaff, som de reparerat nu, jag känner skillnad på före och efter operation, inga stora saker egentligen, men en del småsaker som jag tidigare inte tänkt på, men som mest troligt hängt ihop med hjärtproblemet, som att jag alltid hade lätt blå läppar, alltid iskall om händerna och inga hungerkänslor, nu efter operationen så har hungerkänslorna kommit tillbaka, varmare om händerna och normal rosa färg på läpparna. Ja helt klart är jag lyckligt lottad att ha det stöd jag har runt omkring mig. SandyC: Hjärtstartaren är kvar, mest som en säkerhetsåtgärd, förhoppningsvis kan den plockas bort tids nog. Mosel: Ja det är helt underbart att känna förbättring för varje dag som går. Han är helt klart en ängel, en av de mest fantastiska människor jag känner. Rutgun; Jag tror detsamma. Kram till er alla.
26 januari 2014 21:05

hex

Snyft :) Alla borde ha en vän som Elias

Logga in för att skriva en kommentar.