icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
21 mars 2012 12:49
4

styrketräning, odepp och försvunnen kokbok

Har ryckt upp mig från deppen jag hade i måndags, tänk vad lätt det är att falla, jag är lyckligt lottad och har nära och kära som hjälper mig upp igen då jag faller. I måndags kom Linus hem till mig efter skolan, jag öppnade dörren och blev i stort sett tacklad av en lång kram, visade sig att han läst min blogg i skolan, inte under en lektion hoppas jag dock. Har jag inte världens bästa bror så säg :P Det var skönt med sällskap tills G kom hem från jobb, så jag slapp vara ensam med tankar som snurrade i en relativt snäv neråtgående spiral efter samtalet. Några ord som min syster yttrade sårade mig väldigt och så länge hon känner så kommer vi aldrig bli som de syskon vi en gång var. Hon tyckte inte jag var värd att finna kärleken igen. Ni vet det där man brukar säga med att ord kan göra lika ont som ett knytnävslag? det är ingen lögn. Och jag kramade lite extra på Gustav när han kom hem och kände att jag visst är värd kärleken. Jag tänkte laga till en maträtt från Jovan Radomirs kokbok, det är svårare än jag trodde då jag inte hittar kokboken, varför envisas jag med att lägga saker så jag ska veta var de är, för det slutar alltid med att jag glömmer bort var den där smarta platsen är någonstanns. jag har kollat i alla bokhyllor i köksskåp och till och med i skafferi och kyl och frys, här lämnas inget till slumpen inte, får väl vara glad över att jag inte hittade boken i frysen kanske, nog för att jag kan vara tankspridd, skönt att jag inte är så tankspridd iallafall :P Många av er matdagsboksanvändare är så duktiga på att styrketräna, jag är lite dålig på den biten, speciellt med att komma iväg till ett gym. Jag har aldrig varit på ett gym faktiskt, japp förmodligen borde jag skämmas. Men efter att ha sett denna youtubelänk [LANK]http://www.youtube.com/watch?v=sAT_JQEQrtU[/LANK] Kommer jag aldrig kunna gå till ett gym utan att flina med ovannämnda klipp i tankarna. Thea

Kommentarer

  • 21 mars 2012 13:23
    kaffe247
    Vilken Go kille den är Linus ;) HaHaHa...Jag är oxå en sån som tänker, "jag skall sätta den/det här så vet jag var det är sen" Hmm...oftast är det bortglömt var den där perfekta platsen var och så blir det ett letande utav.... Det värsta är nog glasögonen. Jag sätter dem på de mest konstiga ställen ibland och så blir det panik när man skall till jobbet och inte hittar glasögonen! En gång fick jag t.o.m. sätta i linser för att jag inte hittade dem. hoppas du hittade något gott att göra till middag iaf. och framförallt att du hann göra middag trots intensiv jakt efter boken. Ha en bra dag!
  • 21 mars 2012 14:05
    Japp han är så. Ja visst är det knasigt att det blir så. Haha jag har också hunnit förlägga mina glasögon ett par gånger, dock ser jag hyffsat även utan dem så jag klarar mig utan dem om det skulle knipa. ja något blir det dock ser det dåligt ut att bli från jovans kokbok, får se vad jag hittar på några timmar till innan det är dags att laga middag.
  • 21 mars 2012 14:38
    Ett knytnävsslag och ett ont ord gör inte alls lika ont... Ett illasinnat ord skär i en på djupet och gör så att man blöder inombords. Man blöder tillit och kärlek och ingen blodtransfusion eller järntillskott i världen kan råda bot på det! En osynlig död för den man är och endast stor mängder kärlek från vänner och nära kan stoppa den förblödningen. Nä, det låter som om du och din syster behöver ta ett brejk från varandra. Hon kan ju inte heller må så bra om hon säger sånt till sin syster. Kanon att Linus fanns till hands för dig, bättre bror får man leta efter. Angående boken... Kan det vara ditt undermedvetna som räddade dig och Gustavs smaklökar från mystiska experiment? :D
  • 21 mars 2012 16:25
    Detta är första gången i mitt liv som ord gjort så ont att jag nästan känt fysisk smärta av dem. Min syster saknar J väldigt mycket, och lägger ilskan på den person ligger närmast till hands, dvs mig. Ja Linus betyder mer för mig än han förmodligen vet. Han är en av mina grundpelare, utan honom i mitt liv skulle jag förmodligen rasa ihop. Haha kan vara så att du slagit huvudet på spiken där med boken ja :P

Logga in för att skriva en kommentar.