icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
7 december 2012 15:45
7

Woho

Ibland är det verkligen härligt när saker löser sig av sig självt. Jag och Gustav har velat lite fram och tillbaka över var vi ska fira julen då våra ursprungliga planer gått om intet. I våras bestämde vi med Linus att vi tre skulle hålla i julen hemma hos oss och Linus stå för maten, nu går ju såklart inte det längre att genomföra och suget att hålla i julen existerar inte lika mycket som vanligt hos mig efter allt som hänt. Så jag bad att få slippa vara värdinna för julfirandet. Problemet var då var vi skulle befinna oss i stället. Jag sa till Gustav att jag helst firar på annat håll än med min släkt, sorgen är ännu för ny för att känna att jag klarar av en jul där Linus och pappa saknas. Gustavs föräldrar skulle till någon stuga längre upp i landet för att åka skidor, och vi var såklart välkomna dit, och inte för att jag kan åka skidor i vanliga fall när jag inte är gipsad och tar mig fram på ett ben med hjälp av kryckor, men ja vi kände att en skidsemesterjul kanske inte var riktigt rätt för oss just i år. Nästa alternativ var att fira jul med Gustavs svärföräldrar, de och Gustav har haft nära kontakt sen hans fru dog och de tog emot mig med öppna armar när vi träffades och hans frus syster är nära vän till mig numera. Men vårt val landade slutligen på att åka till norrland och fira med Annabelle och Julia hos Annabelles familj. På så vis slår vi 4 flugor i en smäll kan man väl säga, vi firar jul, nyår, Annabelles mammas födelsedag och Annabelle och Julias första bröllopsdag. Och haha nu kommer jag till det jag skrev i början om att det är kul när saker löser sig själva. För sen Linus dog har en granne tagit så mycket hand om mig, lagat mat och bara kommit förbi för att se hur jag mår och sen jag bröt foten kommer hon in med min post dagligen och hennes man har sett till att skotta och salta mina gångar på tomten. Så jag har länge funderat på hur jag ska kunna åtgärda vänligheten, en chokladask eller flaska vin täcker ju liksom inte det hela. Men så idag när hon var inne med min post så pratade vi om julen och jag fick veta att de skulle hålla julen hos dem och massa släktingar till dem skulle komma från olika håll av sverige och hon var lite orolig för hur alla skulle få plats i huset utan att behöva ligga skavföttes :P Då slog den perfekta tanken på hur jag ska kunna åtgärda det hon och hennes man gör för mig, låna ut huset till hennes släktingar. Vi är ju ändå inte hemma på hela julen och ok en liten självisk tanke fanns det med i det hela också för jag äger ett par vattenslukande blommor och på detta viset har jag någon som kan ge dem vatten varannan dag som de så gärna vill ha. Hennes kommentar var : kära barn, hur ska jag kunna återgälda den vänligheten, du har ett hjärta av guld sen fick hon tårar i ögonen. Jag svarade att detta var ju mitt sätt att återgälda det hon gjort för mig de senaste tre månaderna och vad det gäller hjärtan av guld så har jag ju lärt mig av den bästa efter alla år jag bott granne med dig. Sen var det min tur att få tårar i ögonen haha. Jag kan ärligt säga att jag förmodligen inte kunnat få en bättre granne än henne och hennes man även om jag efterlyst det. Ibland känns det skönt att bli påmind om hur underbar grannsämjan kan vara, för jag har vänner som inte har samma tur som mig när det gäller bra grannar. Thea

Kommentarer

  • 7 december 2012 16:10
    Flisen44
    Grannsämja är guld värt och så skönt för dig att kunna återgälda grannens omsorger om dig. Instämmer med Lejonell vi människor behöver varandra.
  • 7 december 2012 16:12
    gittan52
    Vilket bra erbjudande från din sida! Skönt att kunna "bjuda igen" ;)
  • 7 december 2012 17:06
    Ser verkligen fram emot att du och G kommer hit. Juni räknar ner dagarna och pratar massa om att hon ska prova dina kryckor :P Förresten din rubrik var så othea-ig att jag höll på att missa att det var ditt inlägg.
  • 7 december 2012 20:51
    Lejonell: De är helt underbara, får de för sig att flytta är det nästan så jag kommer flytta efter. Flisen44: Ja det är det verkligen, jag drog verkligen en vinstlott då vi flyttade hit. Gittan: Ja det känns verkligen bra att jag kan ställa upp för dem också, och är ju inte fel att folk bor i vårt hus medan vi är bortresta, kanske håller ev klåfingriga typer borta som är på rövarstråt. Goober: Vi ser fram emot det vi med, och denna gången kör vi inte hela vägen utan paus, det blev aningen maffigt sist vi gjorde det. Kryckorna ska Juni få låna haha, och Klarinetten packar jag också ner ifall Emelinn vill låna den. Haha othea-ig var ju något nytt, jag kom helt enkelt inte på något bättre att sätta som rubrik. Rutgun: :) kanske det ja, eller bara goda grannar kanske. Underbara är de iallafall.
  • 7 december 2012 15:58
    lejonell
    Vilken jättefin granne du verkar ha.. och hon också för den delen. Härligt att ha sådana människor omkring sig efter allt du varit med om. Vi människor behöver varandra.
  • 7 december 2012 18:39
    Rutgun
    Det är väl sådant som en del kallar Karma!
  • 7 december 2012 21:55
    chicha
    Härlig lösning!

Logga in för att skriva en kommentar.