icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta tjockis som vägrar bli fet igen!

Nyårsafton 2007/2008 vägde jag 200 kg (se bilden från april 2008). Fysiskt och psykiskt var jag ett vrak, så det var redan bestämt att jag skulle genomgå en Duodenal Switch i 2 steg.

Första steget genomfördes i juni 2008, då jag genomgick en sleeve-operation. På operationsdagen vägde jag 188 kg, tack vare flytet innan op. Man flyter för att få mindre lever först och främst.

Operationen innebar att man opererade bort ca 2/3 av min magsäck, så numera ser min magsäck ut som en förlängning av tarmen. Den är som ett rör. Men till skillnad från de som genomgår Gastric Bypass så har jag både en övre och en nedre magmun. Vilket innebär att min magsäck fungerar som vanligt, den är bara mycket mindre.

Det första året så gick jag ner 44 kg. Sen var det dags för steg 2, själva switchen. Den innebär att man kopplar förbi hela tolvfingertarmen. Den mat jag äter passerar bara genom 2 meter av min tunntarm, och näring tas bara upp i den sista metern. Vilket innebär att min kropp har otroligt svårt för att ta upp fett, äter jag för fett så blir det Xenical-effekt.

I juni 2009 vägde jag ca 75 kg och hade då gått ner 125 kilo sen jag vägde som mest. Jag har som lägst varit nere på 73,6 kg, men mitt mål att väga 72 kg till min 172 cm har jag inte ännu uppnått. Å andra sidan hade jag när jag kom ner till 75 kg inte vägt så "lite" sen jag var 12 år gammal.

Det har varit en resa, och mer om den kommer säkert i perioder dyka upp i min blogg. För mig är det numera en del av livet att jag är switchad, tänker inte speciellt mycket på det i vardagen. Det är här och nu som gäller. Jag har i alla fall aldrig tidigare mått så bra vare sig psykiskt eller fysiskt som jag gör nu. Och jag tänker kämpa med näbbar och klor för att det ska fortsätta så. Jag vill aldrig någonsin bli fet igen! Så nu när jag la på mig 5 kg under semestern för att gamla vanor började smyga sig på så började varningsklockorna ringa i mitt huvud och nu är jag här för att göra något åt saken.
25 januari 2015 21:04
1

Ser fram emot veckan som kommer

Igår var frysen så tom att det inte var några problem att frosta av den. Man får passa på när kassan tryter att göra nåt positivt av det hela. Så imorgon får vi glädjen att fylla en ren, isfri frys. Den gapar just nu tom sånär på 1/3- påse chicken nuggets, lite grönsaker, kryddor, 2 ispåsar och makens jobb-luncher. Alltså guldläge att bara fylla på med bra råvaror.

Så morgondagen kommer ägnas åt att planera maten för den kommande veckan. Har då chansen att börja jobba med att minska mitt dagliga intag av kolhydrater. Och så tänker jag bland annat prova en ny fisksort: Röd Mulle som en asiatisk affär i närheten säljer billigt. Har hittat ett recept där man gör ett foliepaket med fänkål och citron och bakar i ugnen. 

Har precis utmanat mig själv att motionera bort 1000 MK nästa vecka. Känns viktigt att komma igång och röra på mig.

Även om jag tjuvvägt mig ett par gånger under veckan så är det imorgon jag har min riktiga vägdag. Ska bli spännande att se om lördagens resultat fortfarande gäller. 

Och om tröttheten och yrseln fortsätter så får det väl bli ett samtal med VC, så de får kolla upp mina värden igen. Har ju redan kalciumbrist och är alltid i riskzonen för anemi. Har fått både blod och järninfusioner tidigare. 

Men men bara att köra på, det som inte dödar - härdar!

 

Gillar

Kommentarer

  • 25 januari 2015 21:38
    utter

    Som du säger - guldläge! In med bra saker! :-)

Logga in för att skriva en kommentar.